Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Hvad som ej kan köpas, af N. Polewoy. IV—IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823
Det var som. om Gwosdjilin icke hade väntat denna
fråga, han tycktes ha antagit att prokuratorn strax
skulle börja tala om det förfärliga, nyss slutförda målet.
— Jag har kommit till er i anledning af . . . af det
där ... Jag har kommit för att säga er att min son är
oskyldig! Han är icke en mördare! Han har icke
mördat någon! fortfor Gwosdjilin utan att märka att han
allt mera höjde rösten. — Han har själf sagt mig det. . .
Förstår ni?
Prokuratorn höjde sina täta ögonbryn, rynkade sin
panna och såg lugnt, nästan med medlidande på Semjen
Sjilitsch.
— Ers excellens! sade han mildt och sakta —
rätten afgör frågan om den anklagades skuld eller oskuld
efter sin inre öfvertygelse, som grundar sig på de
sammanställda omständigheter, hvilka framträda under den
rättsliga ransakningen. Och därför kan det emellan oss
icke blifva ens tal om . . .
— Är ni far själf? Har ni barn? afbröt honom
Gwosdjilin.
— Förlåt, ers excellens, sade prokuratorn ännu
mildare, — detta är något som icke hör hit. Dessutom är
målet fullständigt afslutadt . . . Min delaktighet däri
likaså . . . Och därför — kan jag icke göra något.
— Herr prokurator! Jag ber er, råd mig! Säg
till hvem jag skall vända mig? Hur skall jag fördröja . . .
fördröja slutet? . . . Förstår ni inte ... jag är
öfvertygad om hans oskuld!
Prokuratorn gned sin panna och uttalade mycket
tydligt, nästan med tonvikt på hvarje ord:
— Jag kan icke råda er till någoniing ! . . ., Saken
måste ha sin gång . . . Och om nåd kan här . . .
— Det är icke fråga om nåd! . . . Endast att
fördröja utförandet ett par dygn ... För dessa två dygn
är jag färdig att gifva en half million ... Jag är
färdig att gifva allt . . . Förstår ni!
Nu kunde den milda och lugna prokuratorn icke
längre hålla ut. Han sprang upp ifrån sin stol och sade
utan att dölja hur upprörd han var:
— Förlåt . . . förlåt ers excellens — jag kan icke
mera . . . jag har icke rättighet att tala mera i denna sak.
Och bugande sig drog han sig tillbaka mot dörren
till sitt rum.
Gwosdjilin gjorde en bugning, gick ut, sprang ner
för trapporna och satte sig åter i kärran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
