Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Ett jesuitiskt fälttåg i sextonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
900
gats samt öfversändts till rådet i England. Oroande
rapporter hade kommit in från Spanien om förberedelser
till fientligheters öppnande, en krigsförklaring var att
befara som svar på Francis Drake’s härjningar, och ett
af Sanders bref uppgaf som bestämdt, att en spansk
flotta stod i begrepp att afsegla med Kerry som mål.
Elisabet visade detta, bref för Mendoza och frågade, om.
hans herre hade bemyndigat Sanders att föra ett sådant
språk. Mendozas svar gjorde icke ställningen klarare eller
förhållandena bättre. Han af böj de att ge besked,
huruvida Sanders kunde vänta hjälp ifrån Spanien eller ej..
Han (Mendoza) betraktade påfven såsom obestridligen
Guds vikarie samt öfverhufvud för den romerska kyrkan,
och för denna bekännelseakt ville han offra hundra, lif,.
om han hade så många. Hvilka påfvens rättigheter som
världslig furste vore, det visste han ej, men han ville
påpeka, hurusom påfvens tyranni var ett ämne för
ständiga deklamationer från det engelska prästerskapets sida.
I London såldes offentligen karrikatyrer framställande
påfven, Nero och Storturken som världens tre tyranner,
och drottningen borde icke blifva förvånad, ifall påfven
använde den makt, han förfogade öfver, till att söka
återställa den gamla ordningen i Irland och England.
Drottningen blef förskräckt och detta icke utan skäl.
Hon hade just nyss brutit med hertigen af Alencon —
oåterkalligen som Burghley trodde — och hade därigenom
djupt sårat Frankrike. Man kunde iaktaga en viss oro
i sinnena hos katolikorna, och Mendoza föreställde Filip,
att, om han ville draga fördel af situationen och
sända-en flotta till kanalen, skulle han sannolikt vinna en lätt
seger. En kommission reste kring landet för att tillhålla
biskoparne att hafva ögonen på de katolska familjerna.
Elisabeth påstod inför Mendoza, att den blifvit tillsatt
utan hennes samtycke samt återkallade kommissionen.
Hon sade, att hennes biskopar voro en samling skälmar
och att hon ej skulle tillåta, att katolikerna illa
behandlades. Men tidpunkten var illa vald för tolerans. Från
Rom ingingo rapporter om jesuitmissionen med noggranna
uppgifter om dennas värkliga natur och om den nya
tolkningen af påfven Pius’ bulla. Upprop till folket af
samma slag som dem, hvilka Sanders spridt i Irland, funnos
kringströdda på sjelfva gatorna i London, utpekande
Elisabeth som skismatisk och förkunnande, att hon ej
var drottning längre. Under dylika omständigheter drefs
hon, om också mot sin vilja, till stränghet, Lagarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
