Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Ett jesuitiskt fälttåg i sextonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906
arresteringar raskt och i stor skala. I början af
december blefvo sju eller åtta af dessa unga präster, Sherwin,.
Bryant, Pascal, Harte, Johnsson, Kirby och en eller två
till häktade på olika platser samt förda till Towern.
Har-tés mod svek honom. Han afsvor och fann räddningen,
i att göra sig till spion på de andra. Då de öfriga blefvo
förhörda, omtalade de frimodigt, hvilka och hvad de voro
— engelska undersåtar i tjänst hos påfven, som i detta
ögonblick förde krig mot drottningen i Irland. De
uppmanades att uppge namnen på de adelsmän, som
mottagit dem i sina hus samt att uppge, hvar deras ledare
höllo sig dolda. De vägrade och det ansågs, att
rättvisan och nödvändigheten fordrade användandet af andra
medel för att tvinga dem tala. En order undertecknad
af sex rådsherrar öfverlämnade den åt guvernören i
Towern, bland hvilkens ämbetsåligganden hörde att tillse
och reglera tortyren. Under dennes tillsyn och i
närvaro af rådets kommissarier, hvilka ånyo framställde sina
frågor, lades de upprepade gånger på sträckbänken. Ett
barbariskt bruk, som alltid varit uttryckligen förbjudet
i lagen, och hvars tillgripande endast kan ursäktas
genom den öfverhängande faran, hvilken gjorde att
nationen nästan var att förlikna vid en här i fält. Då
lugnare tider dagades igen, blef tillvägagåendet vid denna
rättegång strängeligen klandradt och kvarstår ännu som
en fläck på deras minne, hvilka bära ansvaret därför.
Men det är icke dess mindre sannt, att faran var
värk-lig och förfärlig, och samma orsaker, som ställa en
kommenderande general i fält öfver hänsyn för den
allmänna lagen, böra också äga sin giltighet för statsmän, hvilka
ha att kämpa med en mäktigt utgrenad
sammansvärjning. Lagen är till för folket, icke folket för lagen. Der
som öiverträda den, göra detta till sin egen fara, men
de må vädja till historiens dom, om de hafva något att
säga till sitt försvar och kunna fordra att blifva hörda.
Samtida bref i ämnet visa dessutom, att
ransaknings-nämden gått till sitt dystra värf med en djup känsla af
ansvar och med samvetsgrannhet hållit förhöret inom
behöriga gränser, så att ingen af de anklagade
utfrågades rörande sin tro utan endast om sådana saker, som
bidrogo till att sprida ljus öfver sammansvärjningen mot
drottningens säkerhet och lif.
Allen och hans parti hade nu de trosvittnen de så
ifrigt önskat. Intet obehörigt öga hade kunnat intränga
under Jowers dystra fängelsehvalf, men fantasien tog;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
