Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vårt ord skulle med denna etymologi vara: hvad som skyndar på,
driver fram (någon levande varelse, såsom ridhäst, dragare,
boskapsdjur o. s. v.).
En fjärmare liggande möjlighet vore, att fsv. *spodhe (med
lika grundbetydelse) skulle innehålla urnord. au (med /-omljud) ock
höra till en annan rotform, förgerm. spou, med samma vokalism
som roten för gr. aTtouSrj skyndsamhet, men utbildad med annan
dentalkonsonant än den grekiska formen.
Sticken adj., sammans, snarsticken, har jag en gång (i
Avled-ningsändelser hos sv. adj. s. 22) helt förhastat ock orätt velat fatta
som nybildat partic. pass. till vb. sticka. Men i det nutida starka
verbtemat sticka : stack: stucken är som bekant endast preter. sing.
stack gammalt i svenskan, ursprungl. hörande till stinga, det övriga
är nybildat, troligen med påvärkan från lågtyska; jfr dels mit.
steken st. v. sticka, motsvarande ht. stechen, dels mit. sticken sv. v.,
till bet. likt nht. stecken, därjämte = vårt svaga sticka.
Däremot är vårt adj. sticken, hvarav subst. stickenhet t. ex. i
Stiernhielms Hercules v. 403, ett gammalt ord, såsom framgår av
fsv. verbet stikna förtörnas. Dessa båda ord höra också till en
rot med bet. »sticka», men med gammal /-vokalism (germ. stik :
staik o. s. v.). De stå i avljudsförhållande till vårt verb steka, isl.
steikia o. s. v., hvars ursprungliga betydelse tydligen varit
genomstinga med stekspett. Roten är densamma som fins i motsvarande
form stig i gr. ock lat. instigare o. s. v. Men det är alls
icke givet, att sticken skall till sin betydelseutveckling likställas
med stucken (jfr ock stickord m. m. dyl.). Det norska vb. stikna
betyder enligt Aasen »steges, gjennemhedes, skjserpes av Varme»
ock det svenska stickna har i alla händelser form av inkoativverb
i förhållande till steka. Kanske får därföre betydelseserien hos verbet
tänkas ungefär så: komma på spett, bli stekt — bli stekhet, upphettas
som en stek över elden — slutligen bildligt: bli het (till sinnes),
bli upphetsad?
Suput m., uppvisat som svenskt subst. 1640 hos Schroderus
i Comenii Jan. Ling., där i § 820 talas om en Suput såsom lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
