Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydigt med en Fylle pråmer, förekommande hos Sercnius (1734
t. ex. under tope, även 1741) skrivet sitp-ut samt hos Lind 1749
i utvidgad form suputer m. med samma -er som fins även hos
Lind t. ex. i toker jämte tok m. ock andra likartade personliga
subst. i vulgärt språk, har uppfattats som folketymologisk bildning
i Noreens Spridda Studier, där det heter (sid. 44): iSuput har nog
intet med ut att skaffa, utan torde vara det gamla adjektivet siiput
supig.» Emellertid är ordet säkert från början bildat med ut,
ehuru-väl icke i svenskan, ty det är lånat från äldre lågtyska supiit,
motsvarande nht. saufaus, ett i vulgär tyska brukligt uttryck för
drinkare, ursprungligen en imperativ med bet. »drick ur», använd såsom
t. ex. sv. passopp (formellt = ndl. imper. pas op) i personlig
betydelse. Samma imperativ i högtysk form ingår i det i
Stiern-hielms Hercules v. 203 o. 222 förekommande namnet på tysken
såsom dryckeskämpe, then aldrig otorstige Tysken:
Sauf-du-Rein-aus Hans.
Vallmo med äldre nsv. former walmog (t. ex. i Stiernhielms
Hercules v. 17) ock walmoghe (i Synon. Libellus 1587), walnioga
(i Variar. 1538, Lex. Linc. 1640 o. s. v.), de båda senare av fsv.
•walmoghe, motsv. da. valmue, innehåller i sin senare led en form
av det urgamla namnet på vallmo, som fins i fht. mago, i nht.
niohn o. s. v. samt i gr. p.rj-/.a)v, [idy.wv. Angående den förra leden,
fornnord. wal-, antagligen ett subst., har man förmodat, sannolikt
med rätta, att den syftar på vallmons bedövande förmåga. Dock
kan man naturligtvis icke vara med om, att den skulle vara samma
ord som dval- t. ex. i dvalbär belladonna ock dvaldryck sömndryck
(såsom antages t. ex. hos Fries: Ordbok öfver sv. växtnamnen, där
även valkullor, ett namn för Trollius, tydes såsom = dvalkullor),
emedan redan de fornnordiska formerna av ordet begynna med
w-utan d.
Det härvarande wal-, sannolikt i alla händelser samma som
ingår i adj. sv. valhänt, no. valhend, samt sl. m. adj. sv. valen,
no. da. valen (jämte da. vaalen), med verbet sv. valna (jfr i
Arvi-dis Manuductio 1651 s. 43, 44 uraleji o. waalna), synes kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
