Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men ej ai > ei, och att denna senare ljudlag då genomfördes äfven
i lånord framför r.
Från samma socken vill jag ännu anföra namnet Paaskunta
(1378 Padasakunta, 1430 Pastakuntha, 1472 Pastakunna, 1433
Pasta-kunta, 1437 Panstakom(1): Svartboken; 1540 Pastakiinda), hvilket
jag härleder från ett nordiskt *Fastagtinnr (1. * Fastagubr) 1.
*Fasta-gu/idr, som mig veterligen visserligen ej förut uppvisats, men som
dock med stor sannolikhet kan antagas.
I St. Marie ligger en by Vaistenkylä, som att döma af äldre
former (1359 Wayuas, 1363 Waijuas, 1393 Wayuasbj, 1393
Way-uasby, 1450 Waywostinkyla, 1451 Vayuastakyla, 1540
Vaijvaisten-kylii) ursprungligen tyckes hafva hetat Vaivas (1. Vaivanen), som
sedan på 1400-talet genom folketymologi (jfr adj. vaivainen
utarmad, fattig) eller i analogi med t. ex. Nousisten gaf ett
Vaivastcn-kylä, hvaraf sedan Vaistenkylä. Den äldsta formen Wayuas (o.
* Vaivanen] kan ju vara det fi. (lånordet) vaivanen, användt ss.
personnamn, men synes mig dock snarast vara en patronymisk
nen-bildning på ett personnamn * Varva, hvilket vore ett gammalt lån
från något skandinaviskt namn på Wä-, jfr t. ex. Rökstenens
Uamupit (= Wämöfin) och fht. namn på Waif- (se Förstemann).
— Såsom paralleler härtill kunna nämnas t. ex. Vallainen i Virmo
(1375 Waldas, c. 1480 Valdas, Waldas: Svartboken), bildadt på
något af de talrika germanska namnen på Vald-, -vald\ jfr också
isl., no. Valdi\ Kunnainen i Nådendal af fsv. Gunne, Inkurinen i
Vemo af fsv. Ingor, Gunnarainen i Gustafs af fsv. Gunnar (1380
Gunnarsby).
Ett gammalt svenskt kulturcentrum var troligen fordom Vemo
socken (<C fi. Vehmaa). Många gamla svenska ortnamn kunna
uppvisas och socknen hette i äldre tider Kaland. Detta namn är
visserligen mycket sällsynt. En enda gång nämnes det i
Svartboken (1367 Kalandia) och förekommer då i en öfverskrift, där sedan
en annan hand senare tillagt: j Wemo soken. Denna
urkunds-form är dock ej den enda, som talar för att socknen värkligen haft
detta namn. Från dessa trakter nämnes i Svartbokqn flere gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
