Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hanget Engi varr scal selia oåroni fox ne flter!)4. Dessutom ingår
ordet som senare sammansättningsled i kaupfox ’Svig, Bedrägeri i
Handel’, veöfox ’Bedrägeri ved Pantsaatning’ (= vedjlérd). Fritzner
säger 0111 ordet: ’at Ordet staar i Förbindelse med glit. fuhs, nht.
fttchs, kan vel neppe ansees tvivlsomt’. Jag tror, att vi kunna komma
ordets ursprung ännu närmare in på lifvet. Det är utan tvifvel
lånadt från fe. fox ’räf. Att detta ord i fe. och me. användes
om personer, är intet förvånande. En förebild torde man hafva
fått i Lukas’ Ev. XIII 32 (fe. gäd and sec^aå j)äm foxe), där
He-rodes kallas för räf. Viktigare är det förhållandet, att äfven
engelskan använder fox i sammanställningen fox and flcrd. I det mc.
Bcstiariet heter det: So was Herodes fox and flerd. Flerd som
eljes betyder ’bedrägeri, svek’ får här betydelsen ’bedragare’.
Om-vändt kan ju fox i sammanställning med flerd få betydelsen ’svek’
och blifva liktydigt med falls i me. falls a?md flcerd (Orrni.). Jag
antager, att det är sammanställningen fox atid flerd i engelskan,
som legat till grund for det fvn. ordet. Huruvida fvn. flåsrd, fsv.
ficcrp äfven är engelskt lån, kan jag ej afgöra. Åtminstone låta
sig vokalljuden i fe. flcard, fvn. flérd så lättast förenas, om vi
antaga att flcard inlånats i nordiska språk, sedan fe. ca(<i ca före rd)
öfvergått till te(f); jfr flccrd i Orrmulum. Att antaga nord.
ursprung för me. fla:rd är däremot säkert ej berättigadt; jfr mina
Scand. Loan-wordss. 160.
3. Fvn. gå ’have sin Opinserksomhed henvendt paa noget,
aense det, give Agt derpaa’.
Detta ord har behandlats af Noreen i Arkiv f. nord. fil. III
s. 17. Utgående från Dalmålets (Älfdalen) gå’lås (fvn gålauss)
’liknöjd’, där första stafvelsens vokal är nasalerad, anser han fvn.
gå vara från en grundform *ga-a(ti)kan. Detta *a(n)kan förutsätter
enligt Noreen en rot a?ik ’följa’, till livilken enl. Danielsson kunde
föras lat. ancus, anaihis ’tjänare’, ancilla ’tjänarinna’ (således
egentligen ’följeslagarinna’). Såsom stöd för den förutsatta
betydelse-öfvergången ’följa’ till ’observera’ anföres förhållandet mällan lat.
1 Saxa fox i Guömundar Saga (Bisk. S. s. 174) kan jag ej öfversätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
