- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
185

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några bidrag till nordisk ord- och namnforskning Af Elof Hellquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ett af de mera säkra resultat, till hvilka den s. k. meteorologiska
riktningen inom mytologien kan anses ha kommit1. Af denna
orsak förefaller det också inom parentes, som om K. F. Johanssons
med tvekan framställda tolkning af namnet Urdi-2 skulle träffat
det rätta.

För att nu öfvergå till namnet Hqrn, föreligger här enligt
mitt förmenande helt enkelt en motsvarighet till ty. ham, fht.
haran m. ’urin’. Detta ord har blifvit fem., då det användes som
benämning på gudinnan Freyja. På samma sätt ha t. ex. de äldre
svenska sjönamnen i regel antagit maskulint kön, äfven om
grundordet, resp. den senare sammansättningsleden är fem. eller neutr.3:
det är här det maskulina könet hos ordet sjö, som varit
bestämmande.

Samma föreställningssätt ligger till grund för åtskilliga andra
nordiska myter. Så äro naturligtvis Hymis vieyjar, som hade
NjorSr till hlandtrog, att betrakta som molngudomligheter 4. På
analogt sätt tolkar E. H. Meyer IM 2:634 den bekanta strofen 35
i Skirnismäl, där Skirnir (~Freyr) i sin förbannelse öfver Gerör
(enl. M. antagligen Freyja) dömer henne att för evigt sitta
gråtande bland köldjättarna och dricka geita hland, d. v. s. att städse
förblifva ’eine kalte, immer rieselnde, nebelnde Winterwolke’.

Vidare erinrar jag om valkyrienamnet Mist. Då
valkyri-orna egentligen äro molngudomligheter, finnes naturligtvis ingen
anledning att betvifla den allmänna identifikationen af detta namn
med ags. mist ’dimma1, isl. mistr o. s. v. Ordet är för öfrigt som
bekant etymologiskt besläktadt med beteckningar för urin’, t. ex.

gr. 5[»xila-

På Freyjas egenskap af molngudomlighet kunna äfven några
andra af hennes namn och epitet syfta. Så t. ex. Gefn eg. ’den

1 Jfr Mannhardt Germ. Mythen s. 541 f., 557 f., 562 f., 637 f., Meyer Germ.
Myth- s. 175 och där citerad litteratur.

2 Beitr. z. gricch. sprachkunde s. 151.

8 Se närmare förf. Sv. landsm. XX. 1 afd. II och där citerad litteratur.

4 Jfr förf. Ark. 18: 367.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free