Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några bidrag till nordisk ord- och namnforskning Af Elof Hellquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nytt stöd för denna härledning har jag erhållit i en uppgift från
prof. E. Lidén: att Hestra i Bollebygd, Vg., heter haistra, hvilket
nödvändigt kräfver ett fsv. é. Ostgränsen för dessa ortnamn har
där angifvits som Östra härad i Småland. Emellertid finnes ett
något östligare beläget ställe, hvars namn tydligen innehåller en
afiedning af samma trädnamn, nämligen Histret i Hvena socken,
Sevedes härad af Kalmar län. Namnet har intresse från
ordbild-ningslärans synpunkt därför att det visar hän på ett fsv.
kollekti-vum *histre ’ställe där hester växer’, bildadt med suffixet -ia- af
trädnamnet hester på samma sätt som t. ex. isl. birke: bjqrk, sv.
dial. böke : bok, eke : ek, hässle : hassel, älvie : alm, äspe : asp o. s. v.,
hvarom närmare förf. Ark. 7: 35. På samma sätt utgår t. ex.
torpnamnet Gräne \ Hultsjö sn, Västra hd, Smål., från ett kollekt.
*gräne — isl. greni, eller fsv. Lofwmheslce (SD NS 1:550), nu
Lön-hässle, Össjö sn, Skåne, från ett -hasle, kollektivum till hassel.
4. Sv. fågelnamnet jute, jutar.
Ortnamnet fsv. Giudhances, nu Djufvanäs.
I Språkvet. Sällsk. i Ups. förhandl. 1891—94, s. 97, har jag
från trakterna kring sjön Nömmen i Västra härad, Jönköpings län,
Smål., uppvisat en motsvarighet jud(ar) till isl. gjådr, no. gjo
’fisk-ljuse’. Ett nära besläktadt och likabetydande ord finnes äfven i
Kronobergs län, där jag af en fiskare vid Hälgasjön hört dessa
fåglar benämnas jutar; singularformen var obekant3. Min
sagesman var 80-årig; för den yngre generationen tycktes ordet vara
främmande. Äfven i Ydre härad förekommer ett jute, fiskejute,
enl. Rääf 2: 40.
Formen jutar har sitt intresse så till vida, som den direkt
motsvaras af det fht. namnet å samma fågel eringeos.
I sv. uppträder alltså namnet under tre olika former, som gå
tillbaka till de fsv. stammarna gius-, giu]>- och gin t-. I ags.
förekommer äfven labialafledning, nämligen i earngeap, af ett i
afljuds-förhållande till dessa ord stående germ. zau-p. Samma vokalisa-
1 Å Topografiska kårens karta felaktigt Gränö.
’ Samma förhållande ägde äfven rum med benämningen judar Jönk. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
