Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tetet »kristna» om några grafvar från i fråga varande tid,
anträffade på gotländska kyrkogårdar. På ej mindre än tre sådana,
Stånga, Burs och Hafdhem, har man nämligen funnit skeletter med
prydnader och andra föremål (mest kvinnogods) från slutet af
vikingatiden ; och såväl vid Stånga som Hafdhem har däribland varit
små kors af silfver, hvilka burits hängande om halsen. Korset
från Hafdhem har t. o. m. en otympligt inristad bild af den
korsfäste.
Dylika små kors (däribland ett med människobild i
filigran-teknik) äro äfven funna i skelettgrafvar på Björkö, alla, såsom det
synes, på ett afskildt, mellan »svarta jorden» och »borgen» beläget
graffält, hvilket uteslutande innehöll skelettgrafvar under flat mark,
dels i timrade kammare, dels i spikade kistor. Med särskild
hänsyn till dessa korsfynd har Stolpe alltifrån sin första upptäckt af
detta graffält betecknat det såsom stadens kristna begrafningsplats.
I öfrigt fanns emellertid ingen skillnad i utstyrseln mellan dessa
grafvar och dem af liknande konstruktion, som voro anbragta i en
del af högarne på det stora graffältet öster om stadsplatsen. På
båda håll det rikaste grafgods i såväl nians- som kvinnografvar,
på båda håll ofta hästar jordade invid grafkammaren \ Men i
en af de i hög inneslutna grafkamrarne, i hvilken föröfrigt en
man och en kvinna voro tillsammans begrafna, hittades en
häng-prydnad i form af en torshammare, således en hednisk amulett.
Om dessa fynd af kors och torshammare i några grafvar gifva
oss rätt att sluta till hela grafifältens kristna eller hedniska
karaktär2, skulle således de äldsta kristna grafvarne på Björkö endast
1 Intressant är också att jämföra en af niansgrafvarna på det "kristna"
graf-fältet (n:r 581, afbildad efter Stolpes planritning i Ny Illustrerad Tidning 1889, n:r
51—52 samt i min uppsats "Sveriges folk i forntiden" i "Sveriges Rike", utg. af
"Ljus") med en af de otvifvelaktigt hedniska båtgrafvarne vid Vendel (graf IX).
Hela grafgodset är i dessa båda grafvar nästan identiskt till sin sammansättning och
till föremålens former, de äro utan tvifvel samtida, från förra delen eller midten af
900-talet.
2 Det bör emellertid i detta sammanhang påpekas, att man för några år sedan
i en brandgraf vid Karlslund nära Örebro fann en liten korsformig hängprydnad, som
dock år af järn samt helt oansenlig (St. nius. inv. 10243: XX).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
