Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(utg. av Dahlgren) I: 186 (1897); ock 1727 kiöpmansgåssar 2
Rid-dersk. prot. 5: 242.
Älst äro sammansättningarna: 1650 vallgosse, Haquinus
Vi-gorseus i Växjö Domkap. ark. 83; 1666 ökagosse (stallpojke?) ib.
42; jfr 1740 skjutsgosse Nordberg Karl XII:s historia II: 664 etc.;
ock 1843 ridgosse Almqvist, Tre fruar I: 101. — Vidare 1740
kockgosse Nordberg I: 361, även 1771 Dagligt Allehanda n, 115,
s. I, sp. 2; 1749 köksgosse Linds ty. ordb. under Kuchen-Jung\
1749 tjänstgosse ib. under Jung (även 1871 Backman, övers.
Dickens Pickwickklubben II: 403), 1771 tjänstegosse Dagl. Alleh. n.
21, s. 4; — 1771 källargosse ib. n. 46, s. 2, jfr 1879 skänkgosse
Björlin, Elsa, 70; — 1734 windgåssar (vid hästvindarna vid
Danne-mora gruvor) Triewald, Eld- och Luft-Machin, s. 35; — 1749
handt-wärkaregåsse Lind under Handwercks-Jung, sjungaregåsse ib. under
Cantorey-Knab, skräddar-gåsse ib. under Schneider-Bursch\ — 1791
sjömansgosse Inrikes Tidningar n. 29, s. 7; 1795 skeppsgosse S.
Ödman, Blighs resa I: 60, etc., ock i samma betydelse 1801 gosse,
Törngrenska målet 214: »Vi har ingen Gosse». — 1842 smedsgosse
Almqvist, Tre fruar I: 1; lär gosse, vaktgosse etc.
Både föreställningarne ’son’ ock ’lärjunge’ eller ’underordnad’
kunna väl ligga till grund för sammansättningen gullgosse, hvartill
1889 V. E. Öman, Från min ungdomstid, s. 98, tycks bildat ett
tillfälligt motstycke: hatgosse (om lärjunge).
Betydelsen ’kämpe, soldat’ har redan berörts i sista ex. ur
Argus ovan. En ung Martisson, fast framställd som en ’veklig
pilt’, tycks åsyftas 1745 i Fru Nordenflychts Tankespel, 26: »En
plump och ärruger Soldat, Med gammal räck och råstig wärja,
Kan ofta landet bättre wärja, Än granna gåssen med sin stat»;
gosse brukas så 1818 av Tegnér: »friskt mod, I gossar blå», ock
av senare författare.
I betydelsen ’fästman’ o. d. förekommer gosse t. e. 1791 hos
Thorild 3: 32 (Kritik öfver Kritiker): »En bondflicka finner ett så
stort behag i en visa, att hon tar den som en allt för vacker skänk
af sin gosse»; — 1844 Sturzen-Becker I, 2: 45: »en rangerad Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
