Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Annerstedt, C.: Jakob Letterstedt och hans stiftelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAKOB LETTERSTEDT.
som för honom fattat intresse. Do förcslogo honom att i stället resa
till Goda Hoppsudden, som då utropades som ett förlofvadt land och
dit utvandringen för ögonblicket verksamt understöddes af engelska
regeringen. Han antog rådet, men måste emellertid ända in i De
cember månad vänta på skcppslägenhet. Härunder föll han ien svår
nerffeber, och man kan väl tänka sig hans sorgliga belägenhet, där
han låg fjättrad vid sin sjnkbädd, ensam midt i den stora verldssta
den, utan vänner och utan medel, ty biljetten till Kap hade medtagit
hans sista tillgångar. Det var, säger han själf, ett af de bittraste
ögonblicken i hans lif. Omsider tillfrisknade han och kunde begifva
sig ned till det i London Docks förtöjda fartyget. Ännu i sista stun
den förföljdes lian af olyckan, ty vid ankomsten till dockan affordrade
man honom en afgift och han viste sig ej ega en skilling. I detta
förtviflade ögonblick, som han aldrig kunde förgäta, hittade han i sin
ficka en dukat, som han trott för längesen vara förlorad, och så kom
han omsider ombord å fartyget.
Här hade han icke något att befara, ty det låg i kaptenens in
tresse att få honom betraktad som engelsman, emedan regeringen ut
betalade 10 pund sterling för hvarje engelsk emigrant. Och några
dagar därefter kastade han en afskedsblick på Europas vid synranden
försvinnande kust, som han först efter adertonårig skilsmässa skulle
återse. Det var förmodligen nu, om icke något förut, som han genom
en enkel ändring af namnet skref sig först Latterstedt och sedan på
grund af engelska uttalet förvandlade detta till Letterstedt. Efter en
lång och besvärlig tre månaders färd fick man d. 19 Mars 1820 det
höga Tafelberget vid Kap i sikte, och några dagar senare ankrade
fartyget vid Kapstaden. Med endast 15 engelska shillings på fickan
landsteg han i den forna holländska kolonin, beredd, såsom en gång
dess första bebyggare, att där eröfra sig en ny framtid. Kassan var
visserligen ringa, men han hade ett bättre kapital i sin starka kropps
konstitution, sitt goda hufvud och sin arbetsförmåga.
Enligt hvad det med säkerhet berättats oss mäste han, liksom så
mangen annan utvandrare i hans ställning, i begynnelsen underkasta
sig det gröfsta kroppsarbete för att förtjena sitt lifsuppehällc. Till
sin lycka var han genom sin barndoms uppfostran ej därvid ovan.
Obekantskapen med språken (engelska och holländska) var äfven för
honom ett af de svåraste hindren i början, och han synes icke häller
någonsin hafva fullt tillegnat sig det engelska språket. Af de sven
skar, som förut voro i Kap bosatta, erhöll han både råd och bistånd,
såsom han med liflig erkänsla omtalar, och han återgäldade i framti
den detta genom en aldrig svikande välvilja mot svenskar, som af en
eller annan anledning besökte Kap. Det dröjde ej länge, innan han
från sin första torftiga ställning arbetade sig upp till en bättre. Hans
mekaniska insikter skaffade honom tillfälle att åt en egendomsegare
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
