Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Literaturöfversikt - F. K—n: Blytt, A.: Forsög til en theori om invandringen af Norges Flora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIT ERATURÖF VE KS] KT.
mivien före istiden, förstördes antingen i den mån ismanteln uppkom och till
tog i utsträckning, eller tvangs att draga sig undan till näjder, hvilka isen
icke nådde. Ett nytt skede inträdde därpå: klimatet förändrades, isen min
skades och allt större och större landsträckor blcfvo åter blottade och i stånd
att mottaga en vegetation. Denna infann sig: det är vår nuvarande flora.
Hvarifrån och under hvilka förhållanden kom då den och hvilka äro väl or
sakerna till, att de växtarter, af hvilka den utgöres, visa så många påfallande
egendomligheter i sin utbredning och sitt förekomstsätt? Ett fullt bestämdt
och tillfredsställande svar på dessa och dylika frågor kunna vi icke göra an
språk på att erhålla, då den tid, under hvilken åtminstone flertalet af den
nuvarande skandinaviska vegetationens växtformer uppträdde i vår nord, ligger
långt bortom all historia, men genom flitigt samlande af dithörande fakta och
genom sorgfällig granskning och sammanställning af dessa kan man dock komma
till slutsatser beträffande detta ämne, hvilka ega en hög grad af sannolikhet
för sig En slutsats af detta slag är den teori om den norska florans in
vandring, som i det arbete, hvars titel ofvan angifvits, blifvit framstäld af den
framstående norske botanisten A. Blytt, hvilken genom långvariga och ihärdiga
studier förvärfvat sig en grundlig kännedom om sitt fäderneslands vegetation,
hvarom bland annat den Norges Flora, med hvars utgifning han under en följd
af år varit sysselsatt, tydligen bär vittne en teori, hvilken bör vara af in
tresse icke endast för botanisten, utan äfven för hvarje vän af forskning i
allmänhet och naturforskning i synnerhet, och som helt visst är väl förtjänt
af en allmännare uppmärksamhet. Hvar och en som söker göra sig bekant
med densamma skall utan tvifvel instämma i det omdöme om den, som dess
upphofsman själf fäller, att den nämligen »forklarer en lang række af for
skelligartede kjendsgjerninger . . . sarnier dem under et synspunkt och synes
paa engang at give en fyldestgjörende forklaring af dem alle». Härtill kan
läggas, att förklaringen af en mängd egendomligheter i den norska landvege
tationen framställer sig lätt och otvunget ur den gifna teorin, en omständig
het, som ju kraftigt talar för hennes antaglighet och sannolikhet.
Teorins liufvudsakliga innehåll är i korthet följande. Norges flora har
efter istiden invandrat åtminstone hufvudsakligen öster- och söderifrån öfver
Sverige, under det landet småningom höjde sig och perioder med kontinentalt
och insulärt klimat efterträdde den ena den andra. Vissa element af floran
invandrade under de kontinentala klimatperioderna, andra under de iusulära.
De arter, hvilka inkommit under en period och utbredt sig öfver en större del
af landet, undanträngdes under den derpå följande perioden af nya invandrare:
gingo antingen under eller drogo sig undan till de lokaler, hvilka voro för
dem gynsamraa, men däremot mindre fördelaktiga för de senare inkomna. Men
bland invandrarne under de olika perioderna fnnnos också sådana, hvilka voro
indifferenta mot klimatets växlingar. Dessa icke blott bibehöllo sig på de
platser, de intagit, utan utbredde sig äfven utan afbrott och bemäktigade sig
så småningom allt mer och mer marken, i de mån isen försvann.
Om så tillgått, måste ju å ena sidan Norges landvegetation blifva till
sina hufvuddrag enformig, d. v. s. bildas af ett antal öfver hela landet all
männa växtarter, hvilka kunna förekomma så väl i trakter med kontinentalt
som insulärt klimat, men å andra sidan här och där i landet finnas platser ut
märkta för en af mera ovanliga arter sammansatt vegetation af än utprägladt
kontinental, än insulär karaktär och tillika i dessa senare arters utbredning
visa sig större och mindre språng, sä att de kunna förekomma på ställen, som
äro mer eller mindre aflägsna från hvarandra, utan att finnas på de mellan
liggande trakterna. Att så verkligen också är fallet, visar följande samman-
73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
