Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STENKOLSINDUSTRINS UTVECKLING I SVERIGE.
För öfrigt, om så vore, stode våra svenska kol i nämnda afseende
icke ensamma. Exempelvis må nämnas, att vid de i det föregående
omtalade Belgiska grufvorna, de der brutna kolen redan när de upp
komma ur schaktet äro till betydlig del söndergrusade och stybbartade
samt af särdeles bräcklig beskaffenhet.
I det föregående torde vara bevisadt, såväl att de skånska sten
kolsflötserna, vid jämförelse med flera af utlandets, i afseende på mäk
tigbet, läge ocb sammansättning äro fullt arbetsvärda, som att själfva
de uppbrutna kolen äro användbara ocb lämpliga till en mängd
om icke alla ändamål, bvartill engelska begagnas; ja, de bättre
sorterna ega t. o. ra. vissa företräden framför dessa. Det oaktadt, ocb
fastän afsättning af de uppbrutna kolen i allmänhet icke fattats, bafva,
som bekant, flera af de under senaste decenniet bildade och arbetande
kolbolagen icke lemnat så stor’ vinst, att någon utdelning åt aktie
egarne kunnat lemnas. Men detta förhållande bevisar dock ej, att
stenkolsbrytning bos oss icke är lönande, ty för att icke nämna Hö
ganäsbolaget, som 1875 utdelade 10 % af aktiekapitalet, ocb under ti
digare år lemnat en ändå större vinst, har man från Skånes yngsta
kolgrufva, den vid Skromberga, bevis på att grufvebrytningen, rätt
handhafd, kan blifva en lönande affär, äfven om icke därjämte till
verkning af eldfast tegel m. m. eger rum. Vid sistnämnda grufva
belöper sig kostnaden för bvarje tunna kol, uppfordrad på grufbacken,
vid en brytning af 500 tunnor om dagen, till 75 öre, om buggarelön,
uppfordring, maskinernas slitning, ränta på anläggningskapitalet, ad
ministrationskostnad m. m. hopräknas. För 500 tunnor gör detta 375
kronor. Försäljningspriset af dessa 500 tunnor kol af olika sorter var
1876 på platsen 508 kronor 75 öre, hvadan nettobebållningen per dag
då blef 133,75 kronor *).
Enär hela grufvans anläggning, med byggnader, vägar m. m.,
kostat endast omkring 70,000 kronor, är det tydligt, att företaget kan
anses som en god affär. Visserligen är det sant, att vid Skromberga,
hvarest kolflötserna ligga jämförelsevis nära jordytan, anläggnings
kostnaderna varit betydligt mindre än vid andra grufvor, där djupa
ocb dyrbara schakt måste anläggas, men äfven där sådana icke kunna
undvikas bör kolbrytningen, om den sker i någorlunda stor skala ocb
rätt handhafves, kunna bereda skälig vinst **).
*) Enligt uppgift af egaren F. C. Nissen, som till uppgiften bifogar det påståendet,
att kostnaderna blifvit vid beräkningarna mycket högt upptagna.
**) Brytningspriset per tunna torde nämligen i så fall, om alla kostnader medräk
nas, icke böra ens uppgå till 80 å 90 öre; och försäljningspriset växlar för närvarande,
då priserna äro ovanligt låga:
vid Bjuf mellan 0,65 kr. (för ”afharpad stybb”, A*, samt ”småkol, stybb och härg
llis”, JA) och 1,60 kr. (”prima, stora ångkol”) och
vid Billesholm mellan 0,25 kr. (för stybb) och 1,80 (för ”stora kol n:r 1 A") per
5 kubikfot.
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
