Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Erdmann, E.: Om stenkolsindustrins utveckling i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM STENKOLSINDUSTRINS UTVECKLING I SVEIiIGE.
som stum, samt nog utbildas till behöflig skicklighet. Att som in
struktörer införa dugliga utländska kolhuggare torde måhända äfven
visa sig fördelaktigt, men man bör i så fall noga tillse, att dessa tagas
från grufvedistrikt som likna våra, såväl hvad brytningsmetod, som
arbetsrummens storlek och bekvämlighet m. m. beträffar, ty i motsatt
fall komma de säkerligen icke att göra beräknad nytta. Af det miss
lyckade försöket att vid Kropps aktiebolags grufva i Bjuf använda
några tiotal engelska kolhuggare, hvilka redan efter en eller par da
gar upphörde med arbetet och fordrade blifva hemsända, torde man
nämligen icke hafva skäl draga någon allmängiltig slutsats om de ut
ländska grufvearbetarnes olämplighet för ändamålet.
För grufvebolagen särdeles betungande äro de arbeten, som år
ligen måste titföras på de inmutade områdena, i och för inmutnings
rättens bibehållande. Enligt nu gällande, år 1855 utfärdade grufve
stadga skall nämligen å hvarje inmutning eller utmål, för stenkol om
fattande 25 tunnland, eller utgörande en kvadrat med 1,200 fots sida,
årligen göras 4 å 5 kubikfamnars jordrymning eller ock annat grufve
eller grufvebyggnadsarbete motsvarande 200 dagsverken *). Detta för
svarsarbete har hittils, åtminstone i de flesta fall (då icke borrningar
företagits), verkstälts på så sätt, att man låtit inom utmålet eller in
mutningen uppgräfva en grop, af stadgad rymd, som omedelbart där
efter eller året därpå åter fyllts igen, och så år efter år. Kostnaden
för en sådan gräfning uppgår till omkring 50 kronor för hvarje in
mutning, stundom mera. Hvilka enorma kostnader som iumutnings
rättens bevarande årligen kräft och kräfver ses dstraf, att**) Yallåkra
stenkolsaktiebolags inmutningar niedtagit, under ett enda år, mera än
50,000 kronor (häri dock troligen borrningar medräknade). För en
samt jordschaktning utbetalte samma bolag under 1874 öfver 21,000
kronor. Under 1872 verkstäldes, af firman HUloio & Ekström, såsom
försvarsarbete å innchafvande inmutningar, 300,000***) kub.-famnars
*) Uti ”Betänkande och förslag till ny grufvestadga, afgifna den 25 April 1874”,
hafva ”dertill i nåder förordnade komiterade” visserligen föreslagit, att utmälen för
stenkolsgrufvor skola ökas till högst 100 tunnland (en kvadrat med 2,400 fots sida)
och att inom utmålet skall, såsom förut skett, till grufegaren mot ersättning afträdas
endast hvad för själfva grufvearbetet med byggnader och upplag oundgängligen tarfvas,
samt att ersättning skall lemnas för all jordegaren genom företaget uppkommen skada,
- men tillika att för hvarje inmutadt stenkolsområde eller utmål skola, såväl före som
efter utmålsläggningen, årligen användas ”1,200 dagsverken för bärgsprängning, jord
rymning eller annat för anläggningens ändamål tjenligt arbete”, och komitén föreslår
ätt detta må gälla äfven för de inmutade områden, som förvärfvats enligt 1855 års
grufvestadga och som endast hafva 25 tunnlands areal. .Det orimliga uti, att 1,200
dagsverken årligen skulle kunna, inom hvart och ett af sådana små områden, nedläggas
på ett ”för anläggningen tjenligt arbete”, torde ligga i öppen dag för hvar och en med
någon kännedom om stenkolsfälts bearbetande.
Rörande utmålens storlek finner man uti den utländska lagstiftningen, att den i
Frankrike är lämpad efter innchafvarens af koncessionen önskan; i Österrike, en kvadrat
med 2.024 fots sida. för stenkolsgrufva, men med tillåtelse att sammanlägga intill
hvarandra gränsande grufvefält; i Preussen en kvadrat om ända till 5,000 fots sida och
i Baiern en kvadrat om 9,526 fots sida för stenkolsgrufva.
**) Enligt uppgift af inspektor J. J. W. Carlsson vid Billesholm.
***) Bör kanske rätteligen vara 80,000. Förf. anm.
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
