Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Leffler, L. F.: Rökstenen och Frithiofs saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖKSTENEN OCH FRITHIOFS SAGA.
hallet, i skildringen af Yåmods bragder, hvilken förr synes vara skal
dens än den nyktre berättarens. Den förmodan synes därför berätti
gad, att en höfding, som lefde i Östergötland på 900-talet och som
ledde sin härkomst från eller på annat sätt stod i förbindelse med en
i sång och saga fräjdad forntidskung vid namn Våmod, rest Rökste
nen till minne om denne, hvilkens bedrifter sålunda tillhöra diktningen,
icke den historiska verkligheten. Några ord med anledning af nu
meddelade tolkning torde här vara på sin plats till förekommande af
hvarje missuppfattning. Då man finner en alt för fantastisk tolkning
af en runinskrift, har man ofta skäl att misstänka denna tolknings riktig
het. En sådan misstanke är dock i detta fall fullkomligt oberättigad.
För tillförligheten af den här framstälda tydningen borgar icke alle
nast den omständigheten, att den gifvits af samtidens yppersta run
tolkare, af den man hvars forskningar gjort epok i runkunskapens
häfder, utan framför alt det säkra och metodiska sätt, hvarpå den ut
förts och framstälts.
Yi hafva nu sett, att Rökstenens inskrift med rätta kan kallas en
fornsvensk dikt om forntida kämpalif. Den är också den älsta dylika
dess ålder sättes af Bugge till medlet eller slutet af 900-talet —,
som finnes bevarad.
Men det är icke denna mer allmänna anknytningspunkt mellan
Rökstenen och Frithiofs Saga, såsom varande forntidens och nutidens
dråpligaste svenska dikter om fornnordiskt vikingalif, som här hufvud
sakligen skall framhållas. En vida mer i enskildheter gående likhet
finnes mellan de båda dikterna. En och annan har kanske redan vid
genomläsningen af den präktiga, i versform affattade skildringen af
den höglagde Yåmods ridt till Valhall erinrat sig början af Rings
Drapa;
Sitter i högen
högättad höfding,
slagsvärd vid sidan,
skölden på arm.
Gångaren gode
gnäggar där inne,
skrapar ined guldhof
grundmurad graf.
Hvem finner icke den slående likheten mellan denna Tegnérs
skildring af Kung Rings Valhallsridt och den okände götaskaldens
för snart ett årtusende sedan diktade sång om höfdingen Våmods ridt
till de svärdfallne hjältarnes fristad efter döden? Denna likhet fram
träder icke blott i andan utan äfven i enskilda uttryck i de båda
dikterna.
167
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
