Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Nyblom, C. R.: En blick på det antika Roma hösten 1877. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
Inom denna rymd, som i längd är inemot 2,000 meter och i bredd
på den mest bebygda delen öfver 1,200 meter, har en hel ny stad
uppstått med moderna boulevarder, gator och torg, vid hvilka vackra
och ståtliga palats, men äfven många hus, af den art som tyskarne
kalla ”Miethkaserne” uppstått, och gator och torg ha fått namn efter
Italiens förnämsta män eller efter de batalj platser, som ega betydelse
för Italiens enhet. Midt ibland dessa nyanlagda hus och raka gator
uppsticka dock i dagen lemningarna efter det forna Roma, och främst
bland dem stå Diocletiani väldiga termer, inom hvilka Michelangelos
skapelse, kyrkan S. Maria degli Angcli, bildar fronten mot en stor
plats, från hvilken den nya stadsdelens boulcvardlika hufvudgata, Via
Nazionale, sträcker sig framåt, för att någon gång i kommande dagar
möta nedersta delen af Corso och sålunda bilda en af den pånyttfödda
stadens hufvudådror. Den förnämsta bygnad, som här reser sig, utom
bangården, är det väldiga finanspalatset, som på sidofasaden åt cam
pagnan prunkar med den gyllene inskriften: ”Debito pubblico”, medan
folket om den massiva anläggningen skämtande anmärker: ”gran pa
lazzo e poco danaro!” (stort palats och föga penningar).
Men just under anläggningen af detta palats äfvensom af ban
gården gjordes vid de för platsens terrassering nödvändiga gräfningarna
en högst intressant och vigtig upptäckt, nämligen af den gamla Agger
Servii Tullii. Det är bekant, att denne konung, som lade Quirinalis,
Viminalis och Esquilinus till stadens område, äfven omgaf hela sta
den med murar, och dessa förhlefvo dess enda skyddsvärn ända till
Aurelianus, ehuru en mängd bygnader uppstodo utanför dem, lig
gande på det område, som romarne kallade Pomoeriura. Denna Servii
Tullii mur, som var bygd af kraftfulla kvadrer, sträckte sig först i
nordostlig riktning från Tiber i närheten af Tiberön öfver de branta
sidorna af Capitolinus och Quirinalis; men där uppe i det nordligaste
hörnet och vidare i sträckning åt öster, där Quirinalis, Viminalis och
Esquilinus förena sig till ett slags platå, och där således muren icke
kunde läggas på en sluttning, där upprättade Scrvius Tullius en ”agger”,
jordvall, som utåt förstärktes med en mur, bygd af väldiga tuffstens
kvadrer. Denna jordvall slöt dock icke intill muren, utan skilde sig
från den genom en djup graf, som i sin mon äfven stärkte försvaret.
Denna vall tog sin början i Villa Barberini på andra sidan om Via
Venti Setterabre och sträckte sig i sydlig riktning framåt till Gallieni
båge något söder om S. Maria Maggiore med en längd af ungefär
1,400 meter, hvarefter sedan muren åter vidtog, gående i en sväng åt
söder rundt om Esquilinus, Coelius och Aventinus, för att till sist
sluta vid Tibern ej långt söder om sin utgångspunkt. Då bangården
år 1863 började byggas, var ingenting af vallen synligt mer än ett
stycke af utgångspunkten i Villa Barberini; men sedermera har under
planläggandet af den nya stadsdelen det ena partiet efter det andra
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
