Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Åkerman, Richard: Om den svenska järnhandteringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DEN SVENSKA JÄIINHANDTERINGEN.
nyssnämnda bälte flnnas särdeles märkliga järnmalmtillgångar, såsom
Danncraora m. fl. i Upsala län, samt några gruffält inom Stockholms,
Södermanlands och Östergötlands län. Dessutom finnes nära södra
ändan af sjön Vättern i Jönköpings län en stor järnmalmsfyndighet,
Tabärg, hvarjämte så väl sistnämnda som ock Kronobärgs län besitta
icke obetydliga tillgångar af sjö- och myrmalmer, hvilka äfven, ehuru
i mindre myckenhet, förekomma i några andra län.
Fastän flere af järnmalmstillgångarne äro högst betydliga så äro
dopk de flesta af dem hvarken så stora och än mindre så samlade, att
de hvar för sig skulle kunna medgifva någon betydlig årsbrytning.
Men äfven i de mäktiga fyndigheterna, som hafva mer än tillräcklig
malmtillgång för att tillåta stora årsbrytningar, äro de sist nämnda i
jämförelse med de på många ställen i utlandet vanliga dock ganska
obetydliga, hvilket åter beror dels därpå att man, för att få malm
uppfordringen billigare, därtill i allmänhet använder vattenkraft, hvil
ken vanligtvis icke är stark nog för att tillåta en så stor och hastig
uppfordring, som för en större malmfångst skulle vara behöflig, och
dels samt hufvudsakligast på den omständigheten att malmbehofvet i
allmänhet varit så ringa, att det äfven med de gamla anordningarna
lättcligcn kunnat fyllas. Detta var dock icke händelsen under åren
1871—73, då de goda järnkonjunkturerna orsakade en hastig ökning
af malmbehofvet och till följd däraf högst betydligt stegrade malm
pris. Under dessa år vidtogos därför också många förbättringar i
anordningarna vid flera grufvor; men de sedan dess så ytterligt sjunkna
tackjärnspriscn hafva åter i icke ringa mån minskat intresset för en
rationellare grufdrift, allra hälst som det därför i början alltid er
fordras en mängd uppoffringar, för hvilka mången ryggar tillbaka, i
synnerhet under tider då malmbehofvet är ringa och malmprisen låga.
En omständighet, som väsentligt försvårar grufdriftens förbättrande,
är för öfrigt det förhållandet att samma järnmalmsfyndighet på gam
maldags sätt ännu ej sällan är uppdelad i flere små lotter eller ut
mål, som hvar för sig utan behörigt sammanhang med gruffaltets öf
riga delar och till och med alldeles själfständigt bearbetas af olika
egare. Flera sådana på samma fyndighet upptagna grufvor hafva vis
serligen under de senare åren blifvit förenade under gemensamma
bolag, men åtskilligt återstår dock vid några gruffält att i denna väg
göra, innan grufdriften kan komma på den ståndpunkt, som är er
forderlig för en på samma gång stor och billig samt för framtiden
betryggad malmfångst.
För åvägabringande af on större järntillverkning är det emellertid
ingalunda nog att bafva goda malmtillgångar, utan därtill erfordras
äfven den för smältningen och det framstälda järnets vidare bearbet
ning behöfliga bränslemängdcn. I själfva verket är det också just den
knappa tillgången på nog billigt bränsle, som fördyrar och begränsar
299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
