Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Åkerman, Richard: Om den svenska järnhandteringen - Järnmalmerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
och på djupet lätt kunna komma i kollision med hvarandra. Fastän
vidare vid månget större gruffält den tillgängliga vattenkraften ofta
nog kan vara otillräcklig för en stor uppfordring, huru den än an
ordnas, så torde det dock svårligen kunna nekas, att en ej obetydligt
större effekt med densamma skulle kunna ernås, om på samma fyndig
het anlagda grufvor vore sammanbrutna och med hvarandra förenade,
så att vattenuppfordringen kunde koncentreras i ett eller några få
schakt, i stället för att, såsom ännu här och där är händelsen, nästan
hvarje gruföppning måste hafva sin egen konst och spel.
Om således äfven, såsom nyss blifvit antydt, ett och annat vid
mången svensk grufva möjligen skulle kunna vara bättre, så bör man
dock å andra sidan ihågkomma, dels att de flesta af de svenska järn
malmsfyndigheterna äro för små och till uthålligheten osäkra för att
kunna bära några stora omkostnader, dels att forna tiders förhållanden
i allmänhet äro orsaken till de förmenta ofullkomligheterna, hvilka
mångenstädes icke utan mycket stora svårigheter och endast genom
samverkan af flera ganska olika intressen kunna afhjälpas, dels att
t. o. m. våra större gruffält ända intill senaste åren varit i saknad af
järnvägskommunikationer, hvarigenom afyttring af malm på större af
stånd mångenstädes varit så godt som omöjlig eller åtminstone förenad
med stora kostnader, samt dels äfven att både talrika och högst vä
sentliga förbättringar i de ofvau antydda riktningarna vid flertalet
större grufvor redan blifvit vidtagna, så att anordningarna mången
städes nu äro så goda, som man för närvarande rimligtvis kan begära.
I synnerhet gjorde den svenska grufdriften stora framsteg under åren
1872 och 73, då priset på malm steg till en sådan höjd, att den på
grufbacken betalades med 0,75 till 1 kr. per ctr, och om de sista årens
malmbehof kommit att motsvara de förhoppningar, som grufegaruc
vid sagde tid gjorde sig, så hade vår grufhandtering utan tvifvel snart
blifvit mera allmänt förbättrad, men de sedan 1873 så väsentligt
ändrade konjunkturerna hafva äfven i detta hänseende visat sitt in
flytande, och mången grufegare, som då var villig till ganska stora upp
offringar för ernåendet af en större malmfångst, har sedermera ansett
sig därtill hafva så mycket mindre anledning, som han kan hafva
svårt nog att blifva af med t. o. m. den mindre malmmäugd, hvilken
han utan extra ansträngningar bekommer. Malmprisen vid grufvorna
hafva nu nedgått till nästan samma pris som före glansperioden eller
20 till 40 öre per ctr.
Sjö- och myrmalmerna, som utgöras af järnoxidhydrater, äro som
bekant bildningar från den allra sista tiden, och de alstras t. o. m.
alt fortfarande. Dc förekomma inom flere provinser och hafva i
forna tider användts för omedelbar framställning af smidesjärn. Rik
ligast förefinnas de i Småland, och det är nästan endast inom denna
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
