Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Literaturöfversikt - Linnarson, G.: Svensk och Norsk geologisk literatur - Storm, Joh.: Norsk literaturoversigt for 1877 og nærmest foregaaende aar - Nordisk filologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. Linnarsson.
LITERATURÖPVERSIKT.
Uvad beträffar de två första hufvudpunkterna i den ifrågavarande afhand
lingen, så finnes väl numera ingen nordisk geolog som nekar att "raassfor
miga” bärgarter med skarp gräns genomsätta lagrade, utan att dessa senare,
ora också betydligt förändrade, förlorat spåren af lagringen, samt att bärgar
ternas skifning ofta afviker från lagringen. Ora förklaringen af dessa före
teelser kunna möjligen meningarna vara delade, men själfva faktum torde af
ingen bestridas. Likaså kan svårligen någon neka, att malmer stundom före
komma i gångform. Häraf följer dock ingalunda, att alla malmer hafva karak
tären af gångar. Att flertalet af våra svenska malmer äro verkliga lager, vi
sar sig af deras uppträdande inom vissa delar af lagerserien, af deras ofta
bandforraiga struktur, af deras fullkomliga parallelism med de omgifvande lag
ren o. s. v. Afven de betraktades fordom som gångar, men denna uppfatt
ning har man småningom nödgats öfvergifva, sedan man börjat göra noggran
nare geologiska kartor och modeller af våra grufvor och deras omgifnirigar.
Deras egenskap af lager hindrar dock icke, att de någon gång därjämte kunna
utfylla en förhandenvarande spricka och därigenom erhållit utseende af gångar.
På samma siitt finner man stundom i Dalarnes siluriska kalksten sprickor
fyllda med sandsten; men ingen vill väl derför förneka sandstenens egenskap
af lagrad bärgart.
Norsk literaturoyersigt for 1877 og nærmest foregaaende aar.
Nordisk filologi.
Forholdene i Norge medföre, at den videnskabelige forskning kun bæres
af enkelte specialister. Man har ikke som i Sverige en hel skare af yngre
videnskabsmænd, der ivrig studere landets oldsprog og de nyere dialekter, og
udgive det ene værdifulde skrift efter det andet. De videnskabelige aaringer
falde derfor hos os temmelig magre ud i kvantitativ henseende, om end kvali
teten i nogen mon turde böde derpaa.
I en förste literaturoversigt vil det være hensigtsmæssigt ikke saa strængt
at holde sig inden aarets ramme, men medtage et og andet, der er udkommet
i de foregaaendc aar.
l)en germaniske sprogforsknings nestor hos os, Prof. Dr. C. R. Unger,
der endnu staar i sin fulde kraft, fortsætter med vanlig omhyggelighed og
skarpsind sit utrættelige arbeide med at udgive de oldnorske og islandske
sprogmindesmærke!’. I 1874 fuldendte han den store samling Postola Sögur,
936 s. 8:vo, universitetsprogram for 2:det semester 1873, en samling island
ske oversættelser af latinske legender om apostlernes liv. Dette værk er især
af interesse for sproget. Flere gamle haandskrifter ere benyttede, saaledes s.
823 et meget mærkeligt norsk fragment fra midten af I2:te aarhundrede.
Senere har han i forbindelse med H. J. Huitfeldt fuldendt 9:de bind af
den værdifulde samling Diplomatarium Norvegicum, Kristiania 1877. Af
oldnorske breve findes i nærværende bind ikke mange; de fleste ere fra 15:de
og 16:de aarh. i dansk eller daniserende sprog, deriblandt en mængde breve
af den saakaldte Miinchener samling, indeholdende kong Kristiern den 2.dens
udenlandske arkiv og erkebisp Olaf Engelbrektsöns korrespondance. Denne
samling blev af afdöde Professor Lund erhvervet i Munchen i 1830; omtrent
halvdelen er nu udgiven.
I 1877 har Unger fuldendt udgivelsen af Heilagra manna sögur, fortæl
linger og legender om hellige raæud og kvinder, I. 716 s., II 686 s. + for-
381
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
