Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - —s: Wittrock, V. B.: On the development and systematic arrangement of the Pithophoraceæ - V. W.: Swederus, M. B.: Botaniska trädgården i Upsala 1655-1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—s.
NORDISK TIDSKRIFT.
sider utsänder två cylindriska processer från motsatta ändar, hvarefter spor
cellen, som sålunda utvecklat sig i longitudinell riktning, genom en tvärvägg
delas i tvänne dotterceller. Dessa gifva upphof åt den cauloida och rhizoida
delen af thallus, mellan hvilka denna tvärvägg bildar en skarp gräns. Det
knappa utrymmet medgifver dock icke att här lemna ens en sammanträngd
redogörelse för de många talrika och detaljerade observationer förf. gjort i
afseende på dessa växters groning och grenbildning.
Författaren öfvergår härefter till en framställning af dessa algers affinitet
och plats i systemet, deras specifika karakterer och geografiska utbredning
samt slutar sin afhandling med att anföra kännetecknen för den nya familjen
och slägtet, hvaraf 8 arter beskrifvas. Af dessa har en, som redan är närnndt,
funnits i det tropiska akvariet i Kew, dit, enligt förf:s mening, troligen in
förd med rhizom af tropiska Nymplieaceæ eller andra vattenväxter från varma
zonen, och bland de öfriga hafva fyra anträffats i Asien och tre i Amerika.
Sex af dessa arter växa i vatten oeh en, hvilken efter dess upptäckare prof.
P. T. Cleve erhållit namnet Pithophora Cleveana, på fuktig jord i skuggan
af buskväxter. Om den återstående artens växtsätt har förf. ej erhållit full
ständiga uppgifter.
Sex blad med af förf. sjelf tecknade figurer förtydliga ännu mera denna
värdefulla afhandling, som vittnar lika fördelaktigt om författarens skarpa
observationsförmåga som om hans logiska, klara och intressanta framställ
ningssätt.
Botaniska trädgården i Upsala 1655—1807. Ett bidrag till den svenska naturforsk
ningens historia af M. B. SWEDERUS. Ealun 1877. 141 sid. 8;o. Pris 2 kr. 50 öre.
Bland den med anledning af Upsala universitets 400-årsfest utkomna aka
demiska literaturen intager ifrågavarande arbete ett värdigt rum. Det var en
lycklig tanke af författaren att historiskt behandla den bland universitetets
institutioner, som på samma gång är en af de allra älsta och som därjämte
genom en af dess prefekters verksamhet blifvit den utan jämförelse ryktba
raste. Förf:s afhandling är alt igenom ett originalarbete, gruudadt som det
är på noggranna studier af till största delen otryckta källskrifter. Det må
tillåtas mig att här söka lemna en kortfattad framställning af dess väsentliga
innehåll.
Redan år 1637 väcktes i akademiska konsistoriet i Upsala frågan om att
därstädes anlägga en botanisk trädgård, hufvudsakligen till gagn för den me
dicinska undervisningen. Rikskansleren Axel Oxenstjerna skänkte planen sitt
bifall samt bestämde till och med platsen för den blifvaude trädgårdsanlägg
ningen. Någon åtgärd för att sätta planen i verket vidtogs dock icke; och
ehuru professorerne i medicinska fakulteten, inom hvilken man under denna
tid har att söka naturvetenskapens målsmän, vid flera tillfällen påminte härom,
togs dock intet steg till frågans praktiska lösning. Sannolikt var det hufvud
sakligen penningbrist som hindrade utförandet, då nämligen alla tillgängliga
medel togos i anspråk för tyska krigets behof. Först 16 år efter det frågan
blifvit väckt, tog densamma ett litet steg mot sin lösning, då nämligen den
rikt begåfvade medicine studeranden Olof lindbeck, hvilken Upsala universitet
en gång skulle räkna bland sina förnämsta män, för akademi kanslern Axel
Oxenstjerna vid dennes sista visitation af Upsala universitet år 1653 framlade
ett förslag till inrättandet af en botanisk trädgård, som också af Oxenstjerna
gillades. Kort därefter begaf sig lindbeck till Holland, där han vid Leydens
universitet idkade botaniska och medicinska studier. Då han i medlet af är
472
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
