Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Literaturöfversikt - Ehd.: Thomsen: The Relations between Ancient Russia and Scandinavia and the Origin of the Russian State - Annerstedt, Claes: Silfverstolpe, Carl: Historiskt Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ltteraturöfversikt.
biska geograferna känna vidare Östersjön under namnet Bahr Varank, sven
skarne under namnet varank, och äfven hos byzantiuerne anser han den geo
grafiska betydelsen vara den första, betydelsen af en viss militärkår det till
tiden senare. Till och med hos italienare omtalas gualani, (== varangi)
vid sidan af daner och ryssar. Det var först efter hand som väringarne i
Konstantinopel fingo en betydelse motsvarande schweitzergardenas i modernare
tider. Namnet måste vidare ha kommit till Grekland från Ryssland och har
sannolikt uppkommit hos de till Ryssland utvandrade skandinaverna. Härvid
passar hvarken betydelsen ”edsvurne” eller ”landtvärnsmän”. H. Thomsen upp
ställer en tredje, nämligen den ntaf advenæ, främlingar, som träda under andras
skydd, liksom det longobardiska ware-gang, det anglosaxiska vcergenga. Det
skulle vara ett namn, som af den redan herskande sveo-ryska stammen gafs åt
de skandinaver, enkannerligen svenskar, som efter hand kommo öfver Östersjön.
Till belysning anföres huru i den Nya verlden skilnad äfven i benämningen göres
mellan de från Europa ankomne hvite och de inom landet födde. Till Skan
dinavien återkom ordet slutligen från Konstantinopel, men då i den begrän
sade mening, det där hade fått. Härmed kan jämföras Strinnholms i vissa
punkter öfverensstämmande förklaring (S. F. H. 11, s. 329).
Herr Thomsen slutar med några ord om det inflytande det skandinaviska
(svenska) elementet kan anses ha ntöfvat på Rysslands utveckling, han af
håller sig forsigtigt från den vanskliga frågan om spåren af denna inverkan
på den gamla ryska lagstiftningen, dröjer däremot något vid de politiska och
handelsförbindelserna och ger slutligen några intressanta upplysningar om ord
af skandinaviskt ursprung i det ryska språket.
Ehd.
Historiskt Bibliotek, utK. af CARL SILFVERSTOLPE, 1877, 2:dra och 3;djc häftet. 1878
första häftet, P. A. Norstedt & Söners förlag, Stockholm.
Första afsiktcn racd ofvanstäende arbete var, såsom redan själfva titeln
angifver, egentligen den att offentliggöra intressantare källskrifter till vårt lands
historia, men att därjämte understundom lemna plats åt verkliga historiska
afhandlingar. Under arbetets gång kände emellertid utgifvaren alt lifligare
önskligheten af att förskaffa det historiska studiet i vårt land ett organ, som
kunde upptaga såväl frukterna af mera begränsade historiska forskningar, som
äfven kritiska undersökningar af vår nyare historiska literatur. lian ändrade
därför från och med tredje delen planen för sitt arbete, hvilket numera med
skäl kan betraktas som en historisk tidskrift i alt utom till namnet. Därmed
har han ock bidragit att fylla en hos oss länge öfverklagad brist, och vi önska
all möjlig framgång åt hans företag, som naturligtvis måste hafva att kämpa
med alla de svårigheter, hvilka i ett litet land därför resa sig i vägen. Sär
skilt se vi med fägnad den ökade vigt han lägger på literaturöfversikten;
de recensioner, i hvilka recensenten enligt gammal osed anser för sin skyldig
het att afbräuna ett ymnigt rökverk för författaren, blifva alt sälsyntare, hvar
emot vi hos alt flera skönja denna vetenskapliga hållning och omsorgsfulla
pröfning, på hvilka den moderna forskningen gör anspråk. Facktidskriften
kan här åstadkomma det som en allmän literär tidskrift svårligen“kan åtaga
sig nämligen att gifva en detaljerad granskning af ett. föreliggande arbete.
Kan Historiskt Bibliotek fasthålla denna riktning, skall dess utgifvare härmed
hafva gjort vårt historiska studium en verklig tjänst. Ett annat ej mindre
godt handtag har han gifvit detsamma genom den fullständiga bibliografiska
öfversikt, som han för hvarje år lemnar öfver ej blott Sveriges historiska
literatur, utan äfven öfver den del af utlandets, som berör vår historia. Vi
479
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
