Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Literaturöfversikt - Annerstedt, Claes: Silfverstolpe, Carl: Historiskt Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
vilja nu taga en hastig öfverblick af de tre sista häftenas ganska omväxlande
innehåll.
O. Nilsson har meddelat en längre ännu ej afslutad uppsats: Blad ur
konung Gustaf lILs och drottning Sofa Magdalenas giftermålshistoria, I. och
11. Författaren, som redan förut ur de danska arkiven hemtat bidrag till
frihetstidens historia, har här genom nyare forskningar i desamma sökt sprida
ljus öfver en fråga, som ehuru till utseendet rent dynastisk dock äfven hade
sin politiska sida. Syftet med denna förbindelse var nämligen från början af
politisk art; man hoppades därigenom förena Sverige och Danmark och så
gifva det franska systemet i norden en ny och dubbel styrka. Därför hade
man redan 1743 hvälft planer på att förmäla den nye tronföljaren Adolf
Fredrik med en dansk prinsessa, och ehuru detta ej lyckades upptog man
planen ånyo sedan denne 1746 fått sin förste son. Hos hvem planen om ett
danskt giftermål för Gustaf 111 först tog form är ännu ej afgjordt. Förf.
gifver en nästan något för bred undersökning häraf och kommer till det resultat,
att danska ministern Schulin är den egentlige upphofsmannen och att frågan
trädde fram om våren 1750. Han skildrar därpå, huru statsmän och hofmän
togo saken om hand och huru man slutligen lyckades att efter vederbörligt
uttömmande af diplomatins omständliga utnötta hemlighetsmakeri mötas och
förstå hvarandra i en sak, där från början bägge sidornas intressen stämt
samman. I den andra afdelniugen skildrar förf. frågans utveckling efter Fredrik
Ls död. Mot sin vilja hade Adolf Fredrik och hans gemål gått in på prins
Gustafs förlofning; efter tronens bestigande kände de än mindre lust för en
förbindelse med det hatade danska konungahuset, och saken fick hvila i
glömska ända in på 1760:talet. Planens egentlige upphofsmän, Hattpartits
ledare, gingo till och med, när de efter 1760—62 års riksdag började frukta
för Lovisa Ulrikas stegrade makt, så långt, att de ett ögonblick förordade
förlofningens upphäfvande för att så vinna den stolta drottningen. Men
danska hofvet visade försöket tillbaka, så mycket mera som man ville gifva
det skenet af att vara utgånget från dansk sida. Ej utan oro följde danska
regeringen Hattpartits underhandlingar med svenska hofvet, ty det befarade,
att därur skulle framgå en sådan förändring af svenska statsskicket, som för
Danmarks yttre trygghet kunde hafva vådliga följder. Förf. leranar oss in
tressanta upplysningar om den uppmärksamhet, med hvilken Bernstorff iakttog
tilldragelserna i Sverige, och med nöje läsa vi de karakteristiker af de kung
liga barnen, som danske ministern i Stockholm hemsände. Huru mycket än
såväl hans egna som kanske ännu mer hans sagesmäns fördomar färglagt dem,
lemna de dock ett icke ovigtigt bidrag till kännedomen om Gustaf lILs och
Karl XIILs ungdomshistoria. Intressant är också framställningen af danska
kabinettets ställning till den reform af svenska författningen, som efter 1762
var starkt i fråga; äfven där man ej kan dela de danska statsmännens åsikter,
måste man erkänna den omsorg med hvilken de följde och bedömde reform
försöket.
Ehuru förf. uppsats ej egentligen erbjuder just några vigtiga nya bidrag
till tidens politiska historia, eger han dock den varaktiga förtjänst, som hvarje
på källforskning stödd detaljerad utredning besitter, och gifver stundom en
rätt pikant inblick i de handlande personernas karaktärer och uppträdande.
Den första afdelningen lider väl mycket af den svårighet, som ej lätt låter
sig öfvervinna, då man vill ingå i en detaljerad behandling af massor af di
plomatiska aktstycken, i det nämligen hufvudtråden går förlorad och fram
ställningen öfverlastas med en massa af föga vigtiga småting. Noternas opro
portionerliga storlek tynger på texten och uttänjer ytterligare en framställning,
som snarare vore i behof af stark koncentrering. Vi erkänna dock villigt,
480
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
