Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Literaturöfversikt - Annerstedt, Claes: Silfverstolpe, Carl: Historiskt Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITEKATimÖPVERSIKT.
det goda i den afsikt, sorn förf. troligen har med en dylik anordning, att
nämligen låta läsaren så mycket som möjligt se och döma själf; ett ganska
ledigt språk och en viss liflighet i teckningen gifva ock ersättning för tyngden
i anordning.
F. Odberg, Om svenska konungens domsrätt är ett sammandrag af tvänne
afhandlingar i samma ämne som förf. förut utgifvit. Framställningen har
härigenom vunnit i klarhet, men i stället saknar den vetenskaplige läsaren de
talrika bevisställen, som förf. med så stor omsorg i sina afhandlingar samlat.
Man får här en god öfversikt af den kungliga domsrättens utveckling intill
1389; förfis stora förtjänst ligger däruti, att han icke efter lagar och stadgar
allena sökt skrifva den kungliga lagskipningens historia, utan med dessa jäm
fört alla åtkomliga urkunders vittnesbörd, hvarigenom först vi kunna med
säkerhet se, ej blott huru det bort vara, utan ock huru det verkligen varit. Upp
lysningarna om rättstillståndet i Magni Erikssons och Albrekts tid erbjuda
mycket af ej vanligt intresse; särskilt gäller detta om undersökningen af
konungsnämndens uppkomst och verksamhet; man ser två olika system där
göra sig gällande, än att finna en form för konungens högsta dom, än att
skapa en grand jury efter engelskt mönster.
Odhner gifver i sin uppsats Några kritiska anmärkningar rörande slaget
vid Lutzen en väl behötlig kritisk öfversikt af källorna till denna drabbnings
historia. Den visar oss, huruledes här, såsom kring hvarje stort historiskt
faktum, först en kärna samlat sig af några ursprungliga historiska uppgifter,
men huru dessa sedan växa ut åt alla håll. trassla in sig i hvarandra och
uppblandas med det yppiga ogräs af dikter och osanningar, som skjuta npp
på dylik fruktbärande mark. Det är därför denna oupphörliga revision af
historiens fakta och data med deras omhölje blifver nödig, hvilken ofta hos
allmänheten väcker förvåning och cj sällan ett dåligt humör, därför att gammal
tradition cj får stå orubbad. Af Odhners redogörelse ser man, att våra häfda
tecknare hittils hufvudsakligen stödt sig på Oheranitz’ bekanta verk, men att
ock hela grupper af äldre och bättre källor finnas, som måste i första hand
rådfrågas, för att kunna teckna denna ryktbara strid i sin sanning.
Xaver Liske, professor i Lemberg, har lemnat en fjärde del af sin
Öfversikt af den Polska literaturen. med särskilt afseende på den svenska
historien. Om än bidraget understundom förefaller något långtrådigt och en
formigt, måste man dock med djup tacksamhet erkänna det intre’sse, som en
utländsk universitetslärare visat för vår historia, så mycket mera som de
hvilka i vårt land äro med Polens literatur förtrogne, torde vara ytterst få,
de som känna dess språk ännu färre. Det är hufvudsakligen memoarer af
polska adelsmän från Karl X:s och Karl XILs dagar, för hvilka förf. i denna
afdclning redogör; och vi kunna då lätt förslå, att i dera skall sägas ganska
bittra saker om oss. Polen fick då ofta känna skärpan af Sveriges svärd och
tyngden af dess öfvermod, och våra fäder bistodo Polackarne troget i deras
sorgliga bemödanden att förstöra sig själfve. Den vigtigaste af källorna är
vid ärkebiskopens af Gnesen, Wydzga’s anteckningar från Karl X:s tid; de
återspegla denna besynnerliga blandning af klassisk bildning och flammande
frihetskänsla å ena sidan samt af katolsk fanatism, själfsvåldsbegär och oför
måga att begripa tidens fordringar och se dess varnande tecken å den andra,
som karakteriserat hans landsmän.
I Anmärkningar mot B. v. Beskows skrift Karl XII i Alt Ranstadt af
Anders Fryxell har den åldrige vördade författaren af Berättelser ur Sveriges
historia gripit till vapen till försvar för sig sjiilf och deu historiska sanningen.
Att ur v. Beskows historiska arbeten hopplocka långa rader af misstag är
visserligen cj svårt, ty drifven af sin sympati för det glänsande i historien
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
