Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6 - Literaturöfversikt - Nyblom, C. R.: Runebergs öfversättare (Eirikr Magnússon och Max Vogel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
”me” (leave me bereave me), o. s. v. Mången gång är denna utväg
ganska lyckad, men att den äfven kan medföra olägenhet, skall hvar och en
medgifva, som t. ex. jämför Runebergs herrliga dikt ”Tanken” med öfversätt
ningen, hvilken nog återgifver innehållet och orden så noga som möjligt, men
som genom de konstlade rimmen: swing and wing and, site thou light,
thou, rest thee haste thee, tillintetgör den musikaliska ton och lyftning,
som tillhör originalet.
Bäst hafva öfversättarue lyckats, då de mött sådana dikter, der både anda
och forrn öfverensstärat med det engelska språkets karaktär, och dessa dikter
utgöra flertalet. Så är ”Till en fogel”, som börjar:
Oh, little bird, hid yonder
Mid elmen kaliets, say,
How canst thou ere be singing
And always be so gay?
Säg mig, du lilla fogel
Der under almens blad,
Hur kan du ständigt sjunga
Och ständigt vara glad?
en visa, hvilken på engelska klingar fullständigt som en utgjutelse af Burns,
hvilken Runeberg kan sägas stundom på eget vis likna. Sådant synes oss äf
ven vara förhållandet i de ofvan nämnda bilderna ur folklifvet, ”Tjensteflickan”,
”Bondgossen”, ”Roddaren”, ”Jägargossen”, ”Sjöraansflickan” och ”Fogelfänga
ren”, samt i en mängd andra, bland hvilka vi påpeka ”Kyssen”, ”Det var då”,
”Vid en källa”, ”Hvem styrde hit din väg”, ”Saknad”, ”Den tviflande”, i hvil
ken Runebergs båda rader:
För mig det blef min kärleks lott
Att tvifla och att tråna blott
ypperligt återgifves sålunda:
For me it is my love’s sad doom
To doubt and doubting to consume.
Förträffliga äro äfven ”Söndagsskörden”, hvilken genom hela sitt innehåll bör
smaka engelsmän väl, ”Den gamle”, ”Den öfvergifna” och ”Mitt lif”, som
börjar:
Strid på brädden af en graf,
Segling på ett vredgadt haf,
Sträfvan på en stiglös stig,
O mitt lif, jag nämner dig.
Struggling o’er an open grave,
Sailing o’er angry an wave,
Toiling on with aimless aim,
Oh, my life, I name thy name.
Vi bedja att särskildt få påpeka det lyckade uttrycket ”aimless aim”. Men
öfversättarnes mästerskap visar sig bäst genom jämförelse af en hel dikt och
vi tillåta oss här meddela en sådan. Hvilken som helst af de ofvan antydda
kunde härtill tjäna som exempel, men vi välja ännu en annan, nämligen
”Hämnden”, The revenge.
Bright and fair tlie brook is leaping,
Now in silver, now in gold;
Through the sultry hedge are peeping
Languid roses manifold.
By the brook’s cool wave invited
Game the maidens from the lea;
’Mid the hedge-leaves close united
Lies a youth hid purposly.
Skönt i loppet strålar bäcken
’Än af silfver, än af gull
Och i sommarhettan bäcken
Står med matta rosor full.
Bäckens svala bölja lockat
Alla nejdens flickor dit,
Och der bäckens löf sig skockat,
Ler en gosse gömd med flit.
596
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
