Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6 - Literaturöfversikt - Nyblom, C. R.: Runebergs öfversättare (Eirikr Magnússon och Max Vogel)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk Tidskrift. 1878.
LITERATURÖEVERSIKT.
äro lika noggranna att återgifva originalets metriska form; men engelskan
smyger sig bättre efter detta original än tyskan, och därför är den förra öf
versättningen både mera lyckad och mera ordagrann än den senare, som
uppenbart mera sträfvar att återgifva meningen och att omdikta de svenska
visorna än att precis tolka dera. Afven detta är ett sätt att återgifva en skald,
och ju större skilnaden är mellan språken, desto nödvändigare är det att så
gå till väga. Mången gång har detta lyckats den tyska tolkaren väl, stundom
är han dock mindre lyckad, men han är i alla hänseenden underlägsen sina
engelska medtäflare.
Till detta allmänna omdöme foga vi några enskilda påminnelser. Vi
vilja då först anmärka, att i ”Die Magd” öfversättaren af någon oförklarlig
orsak förkortat dikten, i det lian alldeles öfverhoppat dess fjärde strof. 1 den
därpå följande femte strofen står det i originalet:
Tills pertan brunnit ut en gång.
I den engelska öfversättningen heter detta:
Until the wick is bnrnt away;
der har således pertan blifvit öfversatt såsom liktydigt med veken. I tyskan
har det konkreta uttrycket blifvit ännu mera allmänliggjordt; där heter det:
So lang das Holz im Ofen gliih’t.
I ”Den ångrande” lyder sista versen så:
Och tröttna ej vid hennes blyga nycker,
hvilket på engelska är återgifvet:
Nor ever let her coy caprices tire thee;
i den tyska öfversättningen är den vigtiga raden förstörd:
Und ziirne nimmer ihrem ziichfgen Wcsen.
I ”Den sjuttonåriga” återfinnes det bekanta omqvädet:
Hvad önskar jag, hvad vill jag,
Hvad tänker jag uppå:
hvilket i engelskan ordagrant återgifves med:
What wish I for, what will I,
What do I think upon?
I tyskan heter det mindre lyckligt;
Was ist’s nur, das ich vviinsche,
Was denk’ ich und woran?
Tiere bland öfversättningarna äro dock ganska lyckade såsom ”Svanen”,
”Kyssen”, och ett par af de förut omnämnda folklifsbilderna. För ytterligare
jämförelse med den engelska öfversättningen meddela vi här doktor Yogels
öfversättning af ”Hämnden”, Die llache:
Zu den kiihlen Bächlein kommen
Froh des Dorfes Mädchen hin,
Und ein Jilngling, der’s vernommen,
Lag im Laub mit lusfgem Sinn.
Muntren Bächleins Wellen glänzen
Bald von Silber, bald von Gold, .
Und in Sonnenwärme kränzen
Rings die Hecke Rosen hold.
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
