Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - P. H.: Bergman, F. A. G.: Om Sveriges folksjukdomar. Frossan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
om de utvandra öfver sommaren till Målar- eller Östersjökusten, så erhålla de
efter hemkomsten frossa merendels först den påföljande våren. Flere andra
härmed öfverensstämmande och några i detta alseende särdeles bevisande iakt
tagelser har det lyckats författaren att från skilda delar af Sverige hopsamla.
Med ledning häraf uppställer han såsom regel, att vårfrossan i Sverige ut
bryter först 7—9 månader efter det sjukdomen ådragits samt att sommaren
är den årstid, då sjukdomsorsakens första inverkan på kroppen plägar ega
rum. Detta hittills förbisedda förhållande, att frossans orsak lång tid före
sjukdomens utbrott eger en latent tillvaro i raenniskans kropp, är naturligtvis
af ganska stor betydelse och upplöser en mängd motsägelser i de iakttagelser,
som hittills blifvit gjorda angående frossans uppkomst.
Föröfrigt lemna de svenska läkarnes iakttagelser, ifall de med sådan om
sorg och samvetsgrann het uppsökas och hopsamlas, som dr Bergman gjort,
ytterligare stöd åt några, äfven i andra länder funna observationer. Personer
tillhörande de yrken, hvilka mest fordra vistelse å mark af ofvan omnämnd
beskaffenhet, äfvensora de åldrar och det kön, som å landsbygden äro företrädes
vis med sådana yrkesarbeten sysselsatta, äro de som oftast angripas af frossan.
Likaså ådraga sig de å frossort nyinflyttade lättare sjukdomen, än ortens
egna innebyggare, och frossan antager hos de förra gärna en svårare och mer
envis beskaffenhet.
Men alt hvad som hittills blifvit anfört om frossans orsaker är dock
ingalunda tillräckligt för att förklara frossans uppkomst. Flera exempel
kunna anföras på vattensjuk, porös och rnyllrik mark i vårt land, hvilken
under sommarvärmen upptorkar, men det oaktadt icke är utmärkt för någon
frossa. Ar med riklig nederbörd och efterföljande heta somrar hafva ofta
inträffat utan att någon frossfarsot inställt sig. Utdikuingar af träsk och
sjöar hafva hos oss otaliga gånger utförts utan att medföra sjukdomsfall af
frossa. Sensommaren företer i Sverige ofta i hög grad de egendomligheter,
som för frossans uppkomst äro gynnsamma, och likväl uteblir sjukdomen såväl
påföljande höst som vår. Slutligen kan anmärkas, att då allmän frossfarsot
öfvergår vårt land, så uppträder den icke på en gång å alla de orter, där
enahanda gynnande väderleksförhållanden finnas, utan farsoten utbreder sig
vid hvilken omständighet man hittills föga fästat sig, men som af för
fattaren nogsamt frarahålles endast successive eller småningom från det
ena området till det andra. Alla dessa förhållanden häntyda därpå, att vi
hittills endast funnit vissa förutsättningar för frossans allmänna uppträdande,
men icke hennes egentliga kausalmoment. Detta måste för att kunna för
klara sjukdomens successiva uppträdande på olika orter eller frossfarsotens
vandringar vara ett särskildt, flyttbart, materielt ämne. Men den långa tid,
som förflyter mellan infektionens början och sjukdomens utbrott, talar, liksom
flera af frossans endemiska och epidemiska förhållanden, för det antagandet,
att det i fråga varande ämnet icke blott förflyttas från en ort till en annan,
utan äfven, då det påträffar en tjänlig jordmon, mångfaldigas. Då nn endast
organiska varelser kunna mångfaldiga sig, så sluter författaren, att detta
materiela ämne måste, ehuru det ännu icke blifvit af våra sinnen omedelbart
iakttaget, vara af organisk natur. Han kallar det malaria-mikrofyt och söker
att från sina iakttagelser af frossjnkdomens uppkomst- och spridningssätt
lemna några bidrag till dennes naturalhistoria.
I Sverige skulle denna mikrofyt allmännast förekomma under Juli och
Augusti månader, och dess geografiska utbredning visas af den karta, som an
gifver frossjnkdomens endemiska områden i vårt land. Men frossans epidemiska
kringvandrande förutsätter en, tidtals infallande oerhördt stor produktion och vid
sträckt spridning af malariamikrofyten, i anledning hvarat den frågan framkastas:
690
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
