Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7 - Literaturöfversikt - Naturvetenskaplig literatur vid Upsala universitets jubelfest 1877 - P. H.: Bergman, F. A. G.: Om Sveriges folksjukdomar. Frossan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITRRATURÖFVERSIKT.
genom hvilka medel och från hvilka orter sker en sådan utvandring? Genom
flera hittills föga beaktade iakttagelser från olika delar af vårt land söker för
fattaren visa grundlösheten i det gamla antagandet, att frossan ej kan spridas
genom personer från en ort till en annan. Men skulle äfven frossmikrofyten
sprida sig från trakt till trakt genom samfärdseln, så visa doek frossepidemiernas
uppträdande oeh snabba utbredning, att äfven vinden måste vara mikrofytens trans
portmedel. Och skulle också frossmikrofyten icke i vårt nordliga klimat kunna med
bibehållen infektionsförmäga kringbäras af vindarne, sä är det likvisst en erkänd
sak, att sådant kan ske i sydligare länder t. ex. genom Siroccovinden, efter
hvars uppträdande en svårartad frossa angriper en mängd personer såväl på
Sicilien, som pä det fasta Italienska landet, och denna vind måste sålunda
öfver hafvet medföra frossans infektionsärane. Siroccovinden har äfven för
måga att direkt framkalla frossa, under det frossans infektionsärane i vårt
land efter transport med vinden förlorar sin kraft och först synes återfå den,
sedan det såsom ett utsäde blifvit kringstrött i tjänlig jordmon. Vid besva
randet af den frågan, från hvilka orter mikrofyten plägar i sådan mängd
spridas, att därigenom frosspandemier framkallas, finner man lätt, om man
tager vårt land till utgångspunkt, att det icke kan vara våra egna frossörter,
som gifvit upphof åt de stora frossfarsoter, hvilka öfvergått landet. Dessa
farsoter hafva nämligen ofta inträffat alldeles samtidigt å frossörter och å
eljest frossfria trakter i Sverige, och de hafva äfven plägat härska ett eller
annat år förr på den europeiska kontinenten än i Sverige, hvilket författaren
bevisar genom den redan nämnda förteckningen på dylika epidemier. Men
han har dessutom funnit att de stora frosspandemier, som flera gånger sam
tidigt varit utbredda icke blott öfver Europa utan äfven öfver Norra Amerika,
plägat föregås af malariafeber-farsoter i Västindien och Södra Amerika, och
denna utbredning af frossfebern åskådliggöres genom tabellariska öfversikter,
hvilka utpeka norra delen af Södra Amerika, isynnerhet landet kring Orinocco
flodens öfre lopp, såsom orten för de stora frossfarsoternas tidigaste upp
trädande. Författarens uppfattning af denna tropiska trakt såsom frosspande
miernas ursprung stöder han hufvudsakligen på följande grunder.
På Lianos i öfre Orinoccolandet förvandlas hela trakter af det under regn
tiden nedströmrnande vattnet till vidsträckta sjöar och träsk samt uttorka sedan
under de lodräta solstrålarne till stepper och öknar. De oerhörda stoftmoln,
som här med den upphettade luften enligt Humboldts klassiska skildring uppstiga
i den högre luftkretsen, föras med antipassaden i nordostlig riktning öfver
Atlantiska oceanen, sänka sig i det höga lufttrycket kring norra vändkretsen
ned till jordytan och stryka delvis öfver det nordliga Afrika till Europa.
Härmed sammanställas de railslånga röda töcken, som sjöfarande stundom
iakttaga på Afrikas västkust, isynnerhet kring Gap Verd-öarne, Ehrenbergs
uppgift, att de betydliga stoftraassor, som bilda detta töcken, sannolikt föras
från Amerikas ekvatorial trakter, samt slutligen de nästan årliga stoftregnen
i sydliga Europa. De senares stoft ansågs länge härstamma från Sahara
öknen, tills denna åsikt fullt vederlädes af Ehrenberg, som vid mikroskopisk
undersökning icke fann detta stoft innehålla några för Afrika egendomliga
infusionsdjur, men däremot åtskilliga, ännu lefvande, som äro egna för Södra
Amerika. Då således det stoft, som stundom nedfaller i olika delar af Europa,
nu mer kan bevisas vara af sydamerikanskt ursprung, så anser författaren det
sannolikt, att äfven malariamikrofyten med bibehållen lifsförraåga öfverföres
med öfre passadvinden från Södra Amerika till Europa. Han anför såsom
patologiskt stöd för detta antagande, att den för Sydamerika karakteristiska
frossformen, febris remittens, uppträder just vid frosspandemierna allmänt i
Europa, oeti denna febers epidemiska utbredning har just egt rum vid de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
