Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
ordet kan ensamt stående besvara en fråga. Sålunda äro väl tak,
taket och takets ord, men ej -et och -ets, emedan dessa isolerade cj äga
samma eller ens någon betydelse; de kunna ej med bibehållen bety
delse besvara en fråga.
Genom bestämningen enkelt hafva vi skilt ordet från en förening
af två eller flera ord, hvilka visserligen också kunna uttrycka en idé,
men detta ieke på ett enkelt sätt; ordforbindelsen består i en kombi
nation af delar som bvar för sig kunna med bibehållen betydelse stå
isolerade, under det att ordet, äfven det sammansatta, är en kombina
tion af delar, som först i och genom föreningen få sin betydelse. Så
t. ex. äro tresidig figur, klocka af guld, skinn af en kalf, sju sofvare
ordforbindelser, men triangel, guldklocka, kalfskinn, sjusofvare ord, eme
dan, om ock guld, kalf och sju hvar för sig äro ord, dock det guld
smed betydelsen af guld), kalf- (med betydelsen af en kalf) eller sju
(rned betydelsen ersättande sju), som ingår i guldklocka, kalfskinn, sju
sofvare, ej kan med bibehållen betydelse uppträda isoleradt. En följd
af denna innerliga förening mellan delarne i ett ord blir, att ordet
bar oföränderliga tonviktsförbållanden, under det att en förbindelse
af flere ord kan alt efter behofvet lägga hufvudsakliga tonvikten på
ena eller andra delen af uttrycket. Afvcn detta är mången gång ett
ganska godt yttre kriterium på ord till skilnad från två eller flere.
Återuppkasta vi nu frågan: skall man skrifva omsider eller om
sider, d. v. s. är här ett eller två ord, så måste vi enligt det före
gående härpå obetingadt svara: ett. Ty dels kan sider ej utgöra
ett ord, emedan det isoleradt, icke äger någon betydelse, ej kan
besvara en fråga, är osjälfständigt; dels kan om sider ej utgöra två ord,
emedan tonviktsförhållandena under alla omständigheter äro desamma,
så att man aldrig kan lägga hufvudvikten på om, hvilket visar, att
detta härstädes ej är likstäldt med sider, ej är ett ord jämte det andra,
utan tillsammans med detta. Samma betraktelsesätt leder till samma
slutsats beträffande sådana uttryck som tillhaka, tillhopa, tillrygga, åsido,
hvarandra, igår, ihjäl, isär, omhord, tyvärr, ånyo, öfverhufvud, hvarthän>
omkring, omkull, farväl, ifall, isänder, såvida, tillfreds, tillrätta, tillväga,
tillstädes, åstad, tilläfventyrs, denhär, dendär (jfr det franska celui-ci,
celui-lå; jfr ock folkspråkets denhära eller denhäringe, som genom sin
böjning och afledning angifver, att man fattat uttrycket såsom ett ord),
alldenstund, öfveralt, hvadfören, imorse, iafse, kanhända, förgätmigej,
öfverens, omintet m. fl.*), hvilka alla hafva fix betoning, och hos hvilka
visserligen stundom ena eller andra beståndsdelen isolerad äger bety
delse, men då icke densamma som uti ifrågavarande förbindelse.
Baka, hopa, rygga äro verb, då de förekomma isolerade, d. v. s. det
haka, som ingår i tillhaka, äger isoleradt ingen betydelse. Vi kunna
*) På gränsen mellan ett och två ord stå sådana uttryck som i dag, i morgon,
för öfrigt, tillsamman, den samme, till och med, till dess m. fl., af hvilka de flesta väl
snarare äro ett än två ord.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
