Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
förargat kejsarinnan *), ocli hennes harm ökades, då grefve Schuvaloff,
som 1775 sändes att komplimcntera Gustaf 111 på hans resa till Fin
land, vid svenska hofvet mottogs med en i ögonen fallande köld, som
gränsade till ohöflighet. **)
Med år 1776 blef förhållandet emellan de båda suveränerna vä
sentligen förbättradt, och de beskickningar, som detta år växlades dem
emellan, hade alt skäl att vara nöjda med sitt mottagande vid de
resp. hofven. Ställningen blef sådan, att Gustaf 111 följande år ansåg
sig böra sätta i verket sin länge omtalade afsikt att besöka kejsarin
nan. Utan tvifvel har hans utrikesminister Ulrik Scheffer styrkt ho
nom i hans förehafvande, liksom han äfven deltog i resan. Hufvud
syftet med denna resa var ”att utplåna den bitterhet, som d. 19 aug.
1772 lemnat i Katarinas sinne”, att genom ett personligt närmande
mellan monarkerna stadga det osäkra förhållandet till Ryssland samt
att för framtiden bereda Sverige trygghet från den ryska sidan. Det
vill synas, som om Scheffer under besöket i Petersburg lyckats för
värfva kejsarinnans vänskap och förtroende ***). I hvad mon åter
detta var förhållandet med konungen själf, är mera ovisst. Gustaf 111
tviflade visserligen icke därpå; hans bref till kejsarinnan efter åter
komsten från Petersburg andas den varmaste vänskap och beundran j),
och äfven i bref till sina förtrogne visar sig konungen vara mycket
nöjd med sin resa. Kejsarinnan å sin sida besvarade konungens vän
skapsbetygelser med mera lugn och yttrade sig till andra på ett sätt,
som gaf till känna, att hon icke hyste något rätt förtroende till konun
gens ord. Sannolikt har hon redan förut hyst en mindre fördelaktig
tanke om konungen; hur hon efter sammanträffandet uppfattade hans
karaktär, framlyser af ett yttrande i bref till Grimm, som i aug. 1777
besökte Stockholm. ”Furst Belosselski”, skrifver hon, ”har berättat
mig alla edra och svenske konungens mandater; det gläder mig, att
omständigheter, konjunkturer, konjekturer etc. icke blifvit glömda,
men när Ni omtalar detta prat, så glöm aldrig, att trappan i komedien
är för trång; ty jag har märkt, att det är på den, som de goda huf
vudena oftast stöta sig”. Med andra ord, hon liksom mången annan
ansåg Gustaf 111 för en förslagsmakare och fantast, på hvars lösa tal
ingenting vore att bygga. Hon synes icke häller hafva förstått att
*) Katarina till konungen d. ®/to juli 1774: (Manderström), Recueil de documents
inédits concern. I’histoire de Snede sons le régne de Gustave 111, p. 83—4. Jfr. Katarina
till Grimm d. 14/28 juli 1774: Lettres de Cathérine II å Grimm, s. 5.
**) Kejsarinnan skrifver till Ostcrmann i aug. 1775, att Mr Nolcken visserligen är
inbjuden till middagen för diplomatiska corpsen, men ”vons ne manquerez pas de lui
dire, que comme je méprise les petitesses, je n’use point de représailles vis-å-vis de
lui en égard å I’indécente reception que le comte Schouvalow a essayé (essuyé?) en
Suéde”. Eyska historiska sällskapets arkiv, XV, s, 609.
***) Härom se d’Ålbedyhlls berättelse: Skrifter af blandadt innehåll, 11, s. 335 ff.
f) Se hans bref af 1777, hos Grot, Katarina II o. Gustaf 111, ss. 96 fl!. Konungen
kallar kejsarinnan ”celle qui est la plus faite pour le bonheur de mon coeur”, föreslår
att de hädanefter endast skulle kalla hvarandra bror och syster, säger sig betrakta
Ryssland som sitt andra fädernesland o. s. v.
140
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
