Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF 111 OCH KATAKINA II AREN 1 783 —84.
konungen all möjlig uppmärksamhet; särskildt har ryska sändebudet
i Neapel, Rasumoffski gjort sig konungen förbunden genom sin före
kommande artighet. Men efter hand ingingo till kejsarinnan under
rättelser, som alt mer störde det goda förhållandet och ingåfvo henne
alt större misstroende till Gustaf lILs afsikter. Ryktena om de svenska
rustningarna mot Danmark nådde hennes öron; därjämte inkommo
till henne från flere håll berättelser om oförsiktiga yttranden och om
dömen, som konungen under sin resa tillåtit sig om kejsarinnan och
hennes politik. Så skref kejsar Josef till henne d. 5 dec. 1783, att
konungen under sin färd, isynnerhet i Italien, uttalat sig ”på ett sätt,
som föga stämde öfverens med livad han, efter hvad jag tror, muntli
gen och kanske äfven skriftligen försäkrat E. M.” *) Detsamma inbe
rättades äfven af hennes sändebud. Under sådana förhållanden beslöt
kejsarinnan att genom en särskild beskickning förvissa sig om konun
gens tänkesätt och göra ett sista försök att draga honom på sin sida.
Hon befalde grefve Markoff att för detta ändamål begifva sig till Ita
lien och uppsöka konungen.
Grefve Arkadij Ivauovitch Markoff, förut rysk minister i Haag,
hade redan i mars 1783 blifvit utnämd till envoyé i Stockholm, där
hän skulle efterträda Muschin Puschkin. Men hans resa till Sverige
hade tills vidare blifvit uppskjuten; han afgick först till Paris såsom
biträde åt därvarande ryske ambassadör och begaf sig i början af
1784 därifrån till Italien, som det uppgafs för att vårda sin hälsa vid
baden i Pisa, men i själfva verket för att på närmare håll följa svenske
konungens förehafvanden och sätta sig i förbindelse med honom. I
början af april 1784 inträffade han i Rom. Först öfverlemnade han
till konungen ett bref från kejsarinnan, och när han därpå hos kardi
nal Bernis sammanträffade med honom, lät han honom veta, att han
vore af kejsarinnan befullraäktigad att med konungen träda i närmare
underhandlingar rörande det förslag, som varit å bane vid mötet i
Fredrikshamn, Konungen sade sig gärna vilja ingå i dylika förhand
lingar, dock förklarade han på förhand, att så villig han än vore att
knyta en nära förbindelse med kejsarinnan ensam, hade han ingen
lust att upptaga en tredje i förbundet; den väpnade neutraliteten hade
nogsamt visat olägenheterna af alla ”triangulära” förbund. För att
emellertid kunna obemärkt och i lugn tala med Markoff, stämde ko
nungen möte med honom i Peterskyrkan påskafton klockan 2 e. m.
Gustaf infann sig på mötesplatsen, åtföljd af två uppvaktande, och
förde därpå Markoff in i ett sidokapell, där de voro fullkomligt ostörda.
Konungen gick rakt på saken: han upprepade nu det anbud han sade
sig ha gjort kejsarinnan i Fredrikshamn, nämligen att upphäfva det
*) v. Arneth, a. st. s. 216. Kejsarinnan svarade härpå, att hon ingalunda saknade
otvetydiga bevis på varianter i konungens både yttranden och handlingar, något som
hos honom vore en dålig vana alt ifrån barndomen.
149
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>