Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
ait .afbjälpa delta missförhållande, är enligt hans förklaring upphäfvandet af
det nuvarande, oriktiga förhållandet mellan lektor oeh adjunkt. Hela upp
satsen andas nästan hätskhet mot lektorsinstitutionen, och Adn inlägger en
både lugn och värdig protest mot ett sådant utsående af missämja inom lä
rarekåren. Det torde väl hända, att på ett eller annat ställe kanske mest
i en stiftsstad någon lektor intager en nog hierarkisk ståndpunkt gent
emot adjunkterna; öfveralt är dock detta visserligen icke förhållandet, utan
mångenstädes lefva lektorer och adjunkter ett godt samlif, i hvilket als ingen
yttre gradskilnad gör sig gällande. De missnöjde adjunkterna gjorde bättre
i att gemensamt med öfrige kamrater sträfva efter förbättrade vilkor för lä
rarne i allmänhet. Kanske torde missnöjet försvinna, om lärarne snart erhålla
bättre löneförmåner, och förhoppningarne om sådana blifva möjligen i en ej
aflägsen framtid uppfyllda, dä ju regeringen som bekant tagit denna sak
om hand.
Ett par artiklar af allmännare intresse äro tvänne öfversikter af årsredo
görelserna från Sveriges elementarläroverk för läsåren 1876—77 och 1877
78 (af den senare är ännu blott början meddelad). Sådana öfversikter hafva
nu blifvit betydligt underlättade eller rättare sagdt möjliggjorda genom kongl.
cirkuläret af den 16 februari 1877, som infört en ny, gemensam plan för
dessa redogörelsers afgifvande. Åtskilliga förhållanden, väl värda att beaktas,
påpekas i dessa öfversikter; vi kunna här blott antyda ett par af dem. Vid
några af våra högre elementarläroverk uppvisa de fyra öfversta klasserna ett
så obetydligt antal lärjungar, att man med fog kan i fråga sätta, huruvida
verkligen vårt land har behof af så många fullständiga elementarläroverk, som
det för närvarande eger. I hvilken falsk ställning hela den reala undervis
ningen kommit genom de olika bildningsliniernas sammanförande i gemen
samma läroverk är en sedan länge känd sak. Såsom det nu är, kan man i
likhet med artikelförfattaren fråga, om ej sjätte och sjunde klasserna å den
reala linien vid två tredjedelar af läroverken borde indragas. Fullkomlig
uniformitet för alla rikets läroverk med afseende på använda läroböcker torde
visserligen ej vara att önska, men en sådan förvirring i detta afseende, som
den senare öfversikten påpekar i åtskilliga läroämnen, bör dock kunna und
vikas. Att t. ex. ej mindre än 15 olika läroböcker i biblisk historia finna
användning, eller att så besynnerliga kombinationer af läroböcker i allmänna
historien som de, hvarpå exempel anföras frän flere ställen, kunna i fråga
korama, måste väcka förvåning, hvilken visserligen ej minskas, då man får
veta, att vid ett läroverk begagnas Afzelii logik men Sjöberg-Klingbergs an
tropologi, andra besynnerligheter att förtiga. Öfversikten af lärokurserna vid
de särskilda läroverken skulle ock, om utrymmet raedgäfve, kunna gifva an
ledning till antydan om åtskilliga egendomligheter.
En både lättskrifven och läsvärd uppsats är N. P. Ödmans skildring af
några allmänna drag af det franska undervisningsväsendet, särskild,t elemen
tarläroverken, men vi måste inskränka oss till att blott omnämna den liksom
E. Wadsteins afhandling om 1610 års skolordning och öfversättningen af H.
Schillers föredrag om den pedagogiska förberedelsen för lärareverksamheten vid
de högre skolorna.
Den svenska pedagogiska tidskriften har en blott obetydligt äldre finsk
kollega, hvilken sedan gammalt åtnjuter ett godt anseende. Den föreliggande
årgången af den senare jäfvar ej häller rättmätigheten af detta anseende. För
lärarne vid de finska läroverken torde de råd och upplysningar rörande an
vändandet af realskolornas fysikaliska apparatsamling, som ~A. F. Sundell
meddelar, ej vara ovälkomna. Läsvärd äfven för svenskar i och för jämfö
relse med förhållandet hos oss är signaturen M—rs uppsats om studentexamen
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
