Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Literaturöfversikt.
JOH. C. II. R. STEESNTRUP, Normannerne. Første Bind: Indledning-i Normanner
tiden (VIII + 381 sid.) Andet Bind: Yikingetogene mod Vest i det 9;de Aar-
Imndrede (408 sid.l Kjøbenbavn, R. Klein 1876, 1878. B°. ,
GUSTAV STORM, Kritiske Bidrag til Vikingetidens Historie. I. Ragnar Lod
brok Og Gange-Rolv (218 sid.) Kristiania, den norske Forlagsforening. 1878. B°.
Det förstnämnda af ofvanstående arbeten intager en säregen ställning inom
historieforskningen öfver vikingatiden, då det börjat meddela en öfversikt af
vikingatågen efter så vidt möjligt samtida källor med förbigående af den
isländska literaturen, såsom dels nedskrifven i en tid, som ligger omkring 400
år senare än de stora vikingafärdernas, dels af ett folk, som själft icke tog
någon väsentlig del i de viktigaste af dessa tåg. Huru enkel och naturlig
denna utgångspunkt än kan tyckas, har den dock raärkeligt nog icke förut
blifvit på vikingatidens historia i någon vidsträcktare mån tillämpad, om man
bortser från E. Jessens skarpsinniga undersökningar om Lodbrokssagan och
sägnerna om Gorm såsom grundläggare af Danmarks rike (1862). Men dä
det just är på de isländska sagorna, som norske historieskrifvare och efter dem
utländske hafva bygt sina teorier om norrmännens öfvervägande inflytande
under detta tidskifte, måste följaktligen dessa teorier stå och falla med sa
gornas kredit. Steenstrup kommer också till det resultat, att norrmännen icke
haft någon del i de första vikingafärderna och endast obetydligt deltagit i de
stora tågen under senare hälften af 9:de århundradet, hvilka medförde eröf
ringen af England och Normandiet, utan hufvudsakligen vändt sig till Irland
och Skotland sarat i öfrigt funnit en afledare från vikingatågen i Islands, Fär
öarnas och de skotska öarnas nybyggande. Från norsk sida har utgångspunkten
och ännu mera slutsatsen framkallat de lifligaste gensägelser. Gustaf Storm
har gjort sig till deras målsman och sökt vederlägga de steenstrupska teorierna
i spridda afhandlingar, af hvilka ofvannämnda arbete utgör en sammanfattning.
Brytningarna mellan de båda författarnes åsikter hafva hittills framträdt i föl
jande hufvudstycken: vikingatågens orsaker, de första vikingarnes nationalitet,
Lodbrokssagan och Normandiets eröfring. Rec. vill korteligen redogöra för
författarnes olika ståndpunkt i hvar och en af dessa frågor och tillika fram
hålla hvad han anser utgöra stridens resultat.
Såsom vikingatågens hufvudorsak uppställer Steenstrup öfverbefolkning,
hvilken han åter anser närmast framkallad af månggifte och frillolif. Några i
danska krönikor bevarade sägner om utvandringar mot öster angifva nämligen
i likhet med Gutasagan öfverbefolkning såsom orsak till dessa utvandringar.
Samma uppgift lemnar den normanniska traditionen, bevarad hos Dudo af St.
Quentin och Vilhelm af Jumiéges samt deras eftersägare, om tågen mot väster.
Att Skandinavien och särskildt Danmark under 9:de århundradet varit mycket
tätt befolkadt bestyrkes ock af de utländska annalernas uppgifter om vikinga
flottornas storlek samt talet på de i striderna fallne normanner. Men då man
nu vet, att Skandinavien på denna tid var till större delen ouppodladt, och
folket således hänvisadt att lefva af boskapsskötsel, fiske och jagt, låter det
ej tänka sig, att landet kunnat föda en sådan människomassa. Det var således
öfverbefolkadt, något som ock den i Norden öfliga seden att utsätta barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
