- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1879 /
310

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NORDISK TIDSKRIFT.
för hvilka tanken är utsatt, dä den försöker att uppstiga utöfver er
farenhetens område. Enthnsiasmen för det ideella är nämligen icke
nog för att skilja mellan snillets ingifvelser och vansinnets drömmar;
och äfveu den logiska fortgången i rena begrepp är, i saknad af den
kontroll, som erfarenheten gifver, utsatt för subreptioner och paralo
gismer. Man skulle derförc kunna säga, att filosofien under sin sträfvan
att eröfra himmelen förhåller sig såsom den gamle titanen, om hvilken
det berättas, att han tid efter annan måste böja sig till jorden för
att hemta nya krafter. Också saknas icke röster som förkunna, att
den rätteligen borde stanna där för alltid. Men dessa röster bero i
grunden på misskännande af menniskoandeus väsen med doss inne
burna sträfvan till det oändliga. Också visar erfarenheten själf, att
hvarje återgång från spekulationens höjder till empirismen betraktad
från hela utvecklingens synpunkt, endast varit en ny ansats, ett ’Te
culcr pour mieux sauter”. Själfva den kritik och den skepsis, hvarmed
empirismen vänder sig mot den högre riktningen, träffar, fullt genom
förd, likaså väl empirismen själf, och banar därigenom väg för en ny
och högre form af idealism.
Frågar man, hvilkendera af de här betecknade riktningaruc i vår
tid är den öfvervägande inom filosofien, så kan svaret icke blifva
tveksamt. Bland de länder, hvilka i den nyare tiden utöfvat ett uäran
värdt inflytande på den filosofiska forskningen, representerar Tyskland
företrädesvis idealismen; men äfven i detta land visar sig för närva
rande en stark dragning till realism. Med denna realistiska dragning
förenar sig helt naturligt en benägenhet att högre uppskatta den franska
och framför allt den engelska filosofien, som redan af gammalt egt
och eger en öfvervägande realistisk och empiristisk karaktär. A andra
sidan har visserligen den lifligare växelverkan, som på filosofiens icke
mindre än pä andra områden eger rum mellan de stora kulturländerna,
mer än förr riktat de franska och engelska filosofernas uppmärksamhet
på Tyskland, utan att dock upphäfva den öfvervägande realistiska och
empiristiska karaktären af deras egen filosofi.
Betecknande för den tyska filosofiens nu varande realistiska ka
raktär är den lifliga förbindelse, som eger rum mellan densamma och
naturvetenskapen, Under det att ännu för tre decennier tillbaka na
turforskarne med få undantag höllo sig undan från filosofien och täm
ligen öppet yttrade sitt förakt för densamma, finner man dem nu mera
allmänt egna sin uppmärksamhet åt filosofiska problemer. Flere for
tjente naturforskare, såsom Lotze och Wundt, hafva utbytt naturveten
skapliga lärostolar emot filosofiska; Fcchner, professor i fysik vid uni
versitetet i Leipzig, är upphofsmau till ett filosofiskt system. I natur
vetenskapliga skrifter förekomma icke sällan filosofiska afhandlingar;
och män, hvilka kunna anses stå i spetsen för den moderna natur
forskningen, såsom Helmholtz och du Bois Keymond, hafva såväl i
310

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:14:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1879/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free