Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN BLICK PÅ DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I TYSKLAND.
föreläsningar som i särskilda skrifter behandlat djupgående filosofiska
frågor. Härigenom har icke blott filosofien äny o vunnit en betydelse,
som den efter den Hegelska skolans upplösning tycktes hafva helt
och hållet förlorat, utan ock just den del däraf, som företrädesvis
hade fallit i missaktning, nämligen naturfilosofien, åter intagit en bland
de främsta, om icke den allra främsta platsen i de filosofiska sträf
vandena. A andra sidan är dock detta icke så att förstå, som om
den i början af detta århundrade herskande naturfilosofien skulle hafva
vunnit erkännande. Finner man än ofta Oken nämnas med en viss
aktning såsom en bland Darwins föregångare, så är däremot den Schcl
lingska och Hegelska naturfilosofien, framför allt hos de yngre och
mest högljudda bland den nya riktningens anhängare, föremål för
missaktning såsom ett försök att oberoende af all erfarenhet konstruera
naturen. Man förbiser härvid gemenligen, att dcsse tänkare icke för
summade att begagna sin tids ojämförligt ringare empiriska material,
äfvensom att de i Hora fall (t. ex. i fråga om de imponderabla mate
rierna) anteciperat åsikter, som sedermera blifvit af den empiriska
naturforskningen allmänt antagna. Eller, om man någon gäng med
gifver dessa fakta, så är man dock böjd att betrakta de äldre natur
filosoferna endast såsom ett slags vetenskapens pionierer, hvilka visser
ligen under sitt kringströfvande kunde finna ett och annat guldkorn,
men dock af sin lust för äfventyr hindrades att deltaga i de egentliga
forskarnes arbete. I motsats till den förra aprioriska konstruktionen
vill den nya naturfilosofien stödja sig på den exakta vetenskapens ex
perimenterande metod.
Redan Herbarts filosofi framträdde med anspråk på en exakt, af
matematisk beräkning understödd förklaring af företeelserna; genom
att till grund för dessa lägga odelbara punktuella enheter var den
ock i viss mån beslägtad med den moderna naturvetenskapens atom
lära. Särskildt sökte Herbart att på psykologien använda den mate
matiska kalkylen. Men hela Herbarts filosofi hvilar på ohållbara och
sig själfva upphäfvaudc metafysiska förutsättningar; och framför allt
är hans lära om själen uppfylld af motsägelser. Själfva det föregifna
axiom, hvarpå han grundar sin psykologi, låter till och med (enligt
Wundt) direkt vederlägga sig genom experiment 1 ). Häraf följer, att
hans vidlyftiga kalkyler äro af föga värde och nästan helt och hållet
oanvändbara på de psykiska fenomenerua. Icke desto mindre till
kommer Herbart förtjensten att hafva gifvit väckelse till noggrannare
iakttagelser af själslifvets företeelser; och flere bland hans anhängare
såsom Drobisch, Waitz och Volhnann hafva författat värdefulla arbeten
i psykologi; men af Herbarts matematiska beräkningar finnes i dessa
föga spår. Däremot har G. 771. Fechner (f. 1801, professor i fysik i
’) Borelms. Anmärkningar vid Merb,arts filosof, system. Wundt. Beiträgc znr Theorie
der Sinneswahrnehmung, s. XXI.
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
