Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN RLICK PÅ DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I TYSKLAND.
vande anslöt sig Krause; och följden häraf är, att hans skrifter öfver
llöda af termer, som utan särskildt studium icke ens kunna förstås
af hans egna landsmän. Därtill kommer, att hans system, ehuru icke
utan förtjänst, dock icke är af nog högt värde för att motsvara den
möda, som måste användas på dess studium, i det att obevisade på
ståenden och förutsättningar ofta träda i stället för den logiska bevis
ningen. Därför äro ock hans egna skrifter föga lästa; och ehuru J.
H. Fichte rn. fl. sätta honom ganska högt, är det dock sällan man i cu
tysk filosofisk skrift finner Krauses namn anfördt, om man undan
tager dem, som utgått från hans anhängare eller som behandla den
nyaste filosofiens historia. Till åsiktens utbredning bland den större
publiken hafva hans nitiske och enthusiastiske lärjungar verkat genom
mer populärt hållna skrifter. En bland desse, Ahrens, måste af po
litiska skäl lemna Tyskland och var sedan en tid professor i Briisscl,
samt utgaf på franska en framställning af sin mästares system; här
igenom har Krauseanismen vunnit anhängare i Frankrike, Belgien,
Italien och Spanien; vid universitetet i Briisscl skall den t. o. m.
vara den herskande filosofien.
Af egendomlig betydelse, dock mer ur religiös och kyrklig än ur
strängt filosofisk synpunkt, är Giinthers filosofi, hvilken räknar anhän
gare vid universiteterna i Bonn, Breslau och Prag. Anton Giinther
(f. i Böhraen 1785, d. 1865) sökte att emot Hegels och Herharts sy
stemer, af hvilka det förra syntes honom (panteistiskt) leda till cn
Gud utan verid, det sednare (ateistiskt) till en verld utan Gud, fast
hälla dualismen mellan Gud och verlden och i sammanhang därmed
äfven mellan anden och naturen, och genom detta dualistiska system
tillika stödja, icke blott den positiva kristendomen, utan specielt den
romerska kyrkan. Han antog den af Schelling och Hegel framställda
utvecklingsteorien såsom giltig med afseende på naturen, till hvilken
han äfven räknade den senterande, föreställande och abstraherande
själen. Öfver denna själ stälde han däremot anden hvilken han fat
tade såsom ett själfständigt, icke vid kroppen bundet väsen. Likaså
fattade han Gud såsom stående öfver verlden, och bestämdt denna
senare såsom Guds genom fri skapelse frambragta kontraposition,
realisationen af den i Guds väsen nödvändigt innehållna tanken af ett
ickc-jag. Derjämte bestred han den åsikten, att denna realisation
af ickejaget skulle vara nödvändig för Guds realisation af sig själf
eller för hans eget själfmedvetaude. Guds själfm edvetande bestämdes
närmare af Giinther såsom en reel själffördubbling, hvarigenom Gud
inom sig ställer sig såsom substans emot sig själf, och vidare såsom
förening (Gleichsetsung) af de båda lederna i denna motsats; härige
nom sökte Giinther rättfärdiga den kristna treenighetsläran. I samma
O O
anda sökte han äfven gifva en filosofisk grundläggning för lärorna
om syndafallet, Kristi inkarnation och återlösuingeu m. m. Denna
335
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
