Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
tinnorna; han talar för mildhet och humanitet, men säger sig för öf
rigt erkänna för konung den, som eger makt att belöna och straffa.
Bipersoner med större och mindre betydelse för handlingen äro Hyllos,
Eubulos’ son, Tekmessas ledsvän, budbärare m. fl.
I början är Ajax’ parti undertryckt och tyrannen segrande. Detta
tillstånd når sin höjd i och med de till tyrannen ingångna underrät
telser och orakelsvar, genom hvilka han anser sig ha fått visshet om
Eurysakes’ död. Men i samma ögonblick börjar också vändningen
(fj nsQinéxELa) i personernas öde i och med Eurysakes’ ankomst till
Salamis, hvilken i förening med den forblindelse, i hvilket orakelsva
ret försatte Leiokritos, och hans sons uppoffrande rättskänsla för till
handlingens katastrof och rättvisans seger. Liksom i Sophokles Elek
tra beröra hvarandra i detta skådespel, så att säga, i en punkt motsatserne i
de båda partiernas öde. Elektra återfår sin bror just i det ögonblick,
dä hon tror sig taga hans askurna i sina händer, och Aegisthus får,
dä han tror sig afhölja Orestes’ lik, i stället se Klytæmnestra ligga
död och hämnaren stå vid hennes sida (Soph. El. 1126, 1456 ff.). I kun
garne på Salamis forberedes och fullbordas Eurysakes’ seger af mot
ståndaren själf i det ögonblick, då han jublar såsom öfver en viss och
fullständig seger. (Runeb. Akt. 111. 2. V. 5, 6).
lIL
Vända vi oss efter detta korta angifvande af styckets fabel till en
något närmare betraktelse af personerna och deras framträdande i skå
despelets särskilda scener, möter oss först på den så att säga legitima
sidan den unge konungen, Eurysakes, en sophokleisk karakter, mindre
såsom individ än såsom Ajax’ son och arfvinge till hans sinnesart och
rike. I Sophokles Ajax förekommer han såsom ett spädt barn,.som
lyftes upp på sin fars armar och emottager hans välsignelse. Ajax,
nyss uppvaknad ur sitt vanvett, sitter omgifven af de boskapsdjur, i
hvilka han trott sig döda Atreus’ söner och Ulixes. Han är redan fullt
besluten att dö, sedan han ohjelpligt fläckat sitt hjältenamn och då han ej
kan lefva utan ära (v. 479—80). Krigskamraternas föreställningar rubba
ej hans beslut och på sin unga makas böner och tårar svarar han blott
med en befallning att tiga och låta honom se deras gemensamme son-
Modren, som i sin förskräckelse för Ajax’våldsamhet undangömt barnet,
måste nu låta sköterskan bära det fram till fadren, som i vemodig glädje
sträcker sina armar efter det;
Räck hit, räck honom hit blott, rädas får han ej
För dessa döda kroppar, denne ström af blod,
Så sant som han med rätta nämnes son af mig!
Ah nej, till fadrens hårda seder fålen bör
508
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
