Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
samtycke reformeras. Uti reskript den 18 Januari 1557 förmälde
Kristian 111, det han, i anledning af inlupna klagomål, att lagen
nordanfjälls brukades och tyddes annorlunda än sunuanfjälls, be
falt, det rättelse däruti skulle ske. Han tillade, det han med nå
gra tillstädes varande danska riksråd befalt norska rikskansleren
att samma år i Bergen tillkalla, utom andra, samtliga norska Lag
män och med dem träffa en förening och fördrag orn samma
lag, så att den blefve öfver hela riket lika lydande. När detta
icke ledde till något resultat, utfärdade Fredrik II den 14 April
1572 ett reskript till samtlige Lagmän sunnanfjälls med befallning att
i Oslo sammanträda och där genomläsa, korrigera och på god dan
ska öfversätta norska lagen. Icke häller därigenom uträttades något.
Men under Kristian IV:s minderårighet och ytterligare sedan han
blifvit myndig vidtogos nya anordningar med vidsträcktare syfte, näm
ligen att få lagen icke blott rättad och öfversatt, utan äfven tryckt.
Och nu lyckades man bättre. Kristian lV:s norska lag trycktes år
1604. Den kallar sig ”Den Norske Lovbog, overseet, corrigeret
og forbedret”. Och den är också, såsom Hr Aubert säger, blott en
tryckt, något reviderad öfversättning af Magnus Lagaböters Landslag
med tillägg af några senare lagar (stadgar), om hvilken han dock
tillägger, att man icke kunde fått ett mera slående bevis på den na
tionela rättens förfall, än den gifver. Den kan, säger han, såsom i
den nya (år 1855 utgifna) upplagans företal skett, tryggt kallas ett
högst medelmåttigt arbete. Den skulle, enligt planen, vara en öfver
sättniug af Magnus Lagaböters Landslag, med uteslutande af det för
åldrade och tillägg af senare ”Retterböder”. Men som öfversättning
vimlar den af grofva fel. Urskiljande af hvad som borde uteslutas
öfversteg vida öfversättarnes förmåga. Och hvad ändtligen angår för
ändringar och nyare tillägg, äro dessa icke många, och dessutom fin
nes här stor förvirring, i det att det nya, dansk rätt, ofta är inblan
dadt i motstridande norsk.
Kasta vi nu en jämförande blick på Sveriges privatlagstiftning
för tiden efter medlet af 14;de århundradet till slutet af det sextonde,
så finnes också i den samma litet nog af den verksamhet, som ut
märkt den tidigare delen af Magnus Erikssons regering. Sverige hade
visserligen icke, som Norge, förlorat sin aristokrati, och i dennas
händer befunno sig de vigtiga lagmansämbetena och kom äfven en
stor del af häradshöfdingeämbetena. Men båda eftertraktades oftast
blott för inkomsternas skuld, hvarför deras skötande gärna lemna
des åt underlagmän och underhäradshöfdingar, medan aristokraterne
själfve under de utländske konungarnes och Sturarnes tid hufvudsak
ligen sysselsatte sig med politiken och i lagstiftningen mest bevakade
egna intressen, hvilkas främjande väl också var hufvudändamålet för
642
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
