Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
han satte sig snart ett högre mål före. Och han nöjde sig härvid
icke med partiella reformer och reformförsök. Redan vid 1595 års
riksdag i Söderköping, där han erkändes som Riksföreståndare, väckte
han fråga om lagens öfverseende och förbättring. Standernes svar
härpå känner man icke. Men vid 1002 års riksdag i Stockholm åter
kom han till samma ämne. 1 svenska Lagboken, yttrade han, fans
mycket, som kräfde förbättring och förändring, i synnerhet när
knappast två lagböcker i riket funnos, som med hvarandra stämde
öfverens. Det vore således ett nyttigt verk, att Sveriges lag öfver
såges och efter tidens och landets lägenhet förändrades och förbättra
des, hvarefter den borde tryckas tillika med recesser, mandater och
stadgar, som blifvit med allmogens samtycke vedertagna. Och nu
blef förslaget bifallet; hvarvid Borgareståndet också i allmänhet yttrade
sig om sättet för dess verkställande och Adeln till och med nämnde
personer, hvilka syntes ståndet tjenligast till lagens öfverseende. I
riksdagsbeslutets 7 § förklarades, att, efter uti svenska Lagboken
mycken oreda fans, som behöfde förbättring, samtlige ständerne för
godt och nyttigt ansett, att hon måtte af någrc förståndige män öfverses,
korrigeras, förbättras och efter tidens och landets lägenhet rättas, samt
sedan med rikets nyttiga och vedertagna recesser, mandater och stad
gar tryckas. Dock skulle hon, sedan hon sålunda var öfversedd, förr
än hon trycktes, icke allenast på en allraänuelig riksdag först upp
läsas, utan ock uti hvar landsände förkunnas.
Vid arbetets företagande yppades snart olika meningar. Frågan
förekom åter vid 1604 års riksdag i Norrköping. Och i stället för
ett förslag uppgjordes tvänne, ett fullständigt, kändt under namnet
Rosengrenska, och ett, kalladt Karl IX:s. Detta innehåller blott
stats-kyrko- och civilrätten samt Tingmålabalkeu. Af denna finnes,
för öfrigt, likasom af Köpmålabalken blott en liten del. Men utom
dessa förslag finnes ännu ett förslag till Hofrättsordning, med hvars
utarbetande Karl IX sysselsatt sig, sedan Rättegångsstadgan den 25
Februari 1598 funnits mindre lämplig. Utaf alla dessa förslag 1)
kommo endast två balkar af Karl IX:s förslag, konunga- och kyrko
balkarue, just de, med hvilka Adel och Präster voro mest hågade att
nagelfara, under ständernes pröfning, men möttes vid 1609 års riks
dag af undvikande svar, Och därmed gick utsigten för Karl IX att
vid den af honom så nödig ansedda lagreformen få fästa sitt namn
förlorad. Men dessförinnan hade han dock haft tillfredsställelsen att
år 1608 se Kristoffers Landslag af trycket utkommen. Jämte den
samma var äfven Upplandslagens kyrkobalk, hvilken väl allmännast
ansågs som del af landslagen, tryckt. Karls den 20 December 1608
’) De äro samtliga år 1864 tryckta med titel: Handlingar rörande Sveriges hi
storia, på Kongl. Maj:ts nådiga befallning med understöd af statsmedel, i tryck ut
gifna af Kongl. Riksarkivet. Andra Serien.
644
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
