Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORSKA OCH SVENSKA PRIVATRÄTTENS KÄLLOR.
dagtecknade, nya stadfästelse af landslagen förbjöd likväl att efter
följa denna balk förr, än han af Konungen, Kiksrådet och andre gode,
förståndige män blifvit öfversedd och förbättrad samt af menige Kik
sens Ständer vedertagen och all påfvisk villfarelse utesluten. Meningen
med den i samma stadfästelse närmast följande föreskriften, att orden
i Konungabalkens tredje kapitel: ”Nu är til Konungerijket Swerike,
Konunger wäliande, och ey erfwande” etc., efter gjorda Arfföreningar
och Kiksens afsked skulle således förändras: ”Til Swerikes Kijke är
Konunger erfwande och ey väliande” etc. synes väl vara, att ändringen
skulle ske med bibehållande af kapitlets följande innehåll. Men detta
bestod af regler för Konungavalets verkställande, regler, hvilka för
öfrigt icke ens vid det möjliga valet af en ny dynasti då mera kunde
följas, och kunde således icke stå tillsamman med ändringen. I den
t.iyckta lagtexten lemnades hela detta kapitel oförändradt. Och be
tydelsen .af föreskriften, ehvad dess etc. tillkommit genom skriffel eller
glömska af kapitlets öfriga innehåll, blef blott en erinran, att kapitlet
genom arfföreningarna var upphäfvet. Därefter befalles i stadfästelsen,
att man i vissa mål skulle rätta sig efter de i den tryckta lagboks
upplagan sist tryckta stadgauden ur Mosaiska lagen. Vidare föreskrefs,
att man utan afseende å de i ändan af boken tryckta varianterna
skulle hålla sig vid lagens text. Och slutligen tilläts domare att i
fall, som hvarken kunde efter Kristoffers lag eller rikets sedermera
upprättade recesser och beslut dömas, söka lag och rättelse i de andra
lagböcker, dem konungen låtit trycka, undantagande kyrkobalken och
hvad påfvisk villfarelse däruti finnas kunde.
Sistnämnda lagböcker voro de två landskapslagar, utur hvilka
Landslagen företrädesvis heratat stadganden, nämligen Upplands- och
Ostgötalagarne. De hade blifvit tryckta år 1607. Aret efter Lands
lagens tryckning utgafs också Helsingelagen. Men därmed afstadnade
tryckningen af de gamla landskapslagarne till senare hälften af sjut
tonde århundradet, då utgifvandet af dittills otryckta landskaps- och
partikulära stadslagar med stor ifver företogs och fortsattes.
Inom tio år efter första tryckningen af Kristoffers Landslag och
sedan Gustaf Adolf åren 1614 och 1615 i rättegångsväsendet fått en
något bättre ordning införd, blef på hans befallning och med hans
den 7 Januari 1618 dagtecknade stadfästelse också Magnus Erikssons
Stadslag första gången år 1618 tryckt. Afven till den fogades Upp
landslagens kyrkobalk, utan att Gustaf Adolf fann nödigt att därom
något i lagens stadfästelse yttra. Körande varianterna gafs lika före
skrift, som Karl IX gifvit angående de vid den tryckta Landslagen
fogade.
I Norge kunde Kristian IV:s lag än mindre, än i Sverige de nu
tryckta Lands- och Stadslagarne, hvilka ej blifvit förfuskade, motsvara
tidens behof. En man, hvilken mycket skref om norska lagens brister,
645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
