Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM NORSKA OCH SVENSKA PRIVATRÄTTENS KÄLLOR.
i skrifvelse, som den 29 Oktober samma år i Rådet föredrogs, anhöllo,
det ”Lagen måtte öfverses, förbättras ock bringas i god
ordning ock på det för tiden brukliga, svenska språket”, hvarvid de
hemstålde, att det obrukliga borde utelemnas och i stället införas och
tilläggas alt som blifvit förändradt genom Konungars och Ständers be
slut eller genom landets långvariga och skäliga sedvänja. Detta bifölls
samma dag af konungen med löfte, att verket med det snaraste skulle
påbörjas. Och redan den 6 December samma år utfärdades förord
nande för den lagkommission, hvars fullbordade arbete, med däruti af
Riksens Ständer beslutade ändringar, blef Sveriges 1734 antagna, all
männa lag.
Ordförande i denna kommission voro: Erik Lindsköld till sin den
11 Juni 1690 inträffade död; Nils Gyldenstolpe från den 21 i samma
månad till dess han den 4 Maj 1709 afled, och Gustaf Cronhjelm,
enligt kungligt bref den 30 Augusti 1710, från den 20 September
1711, då han tog sitt inträde. Arbetet gick långsamt, kvartil ett vä
sentligt skäl var. att ledamöterne i allmänhet, jämte arbetet i kommis
sionen, måste sköta ämbeten, för hvilka de njöto lön, medan deras ar
bete i kommissionen icke betalades.
Ar 1730 trycktes förslagen till Giftermåls-, Arfda-, Jorda-, Byg
ninga-, Handels-, Missgärnings- och Straffbalkarne; år 1733 förslaget
till Utsökningsbalken och år 1734 förslaget till Rättegångsbalken. Un_
der 1731 års Riksdag granskades förslagen till Giftermåls-, Arfda-,
Jorda-, Bygninga- och Missgärningsbalkarne samt vid riksdagen år
1734 förslagen till Handels-, Straff-, Utsöknings- och Rättegångsbal
karne. Denna granskning var visst icke synnerligen grundlig och
föranledde icke många vigtiga ändringar. Men den hade föregåtts af
en mångårig bearbetning och granskning. Man nöjdes därför nu med
den tiden raedgaf.
I riksdagsbeslutet den 14 December 1734, 7 §, förklarades, att
den med berömlig hit utarbetade och sedermera af Riksens
Råd och Ständer med moget betänkande skärskådade nya lagen af
Rådet och Ständerne erkändes, gillades och vedertogs för en allmän,
beständig och oryggelig Sveriges lag; hvarjämte åstundades, att Ko
nungen måtte den samma stadfästa och så tidigt låta till trycket be
fordra, att den vid 1736 års början kunde så väl komma i fullkomligt
bruk vid alla domstolar som i det allmänna lefvernet efterlefvas. Sist
nämnda åstundan blef dock ej uppfyld. Sedan Lagkommissionen i
lagen infört de af Ständerne beslutade ändringarna och ombesörjt
dess tryckning, som verkstäldes år 1735, samt Konungen befalt, att
det af kommissionen hvarken författade eller gillade företalet skulle,
”såsom af Kanslikollegium författadt” tryckas, utfärdades ändtiigen
Konungens den 23 Januari 1736 dagtecknade stadfästelse, enligt hvilken
lagen från den 1 September samma år skulle brukas och efterlefvas.
653
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
