Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
positioner bundna, gällde naturligtvis denna förbindelse äfven i för
hållande till de öfriga, hvilka fått försäkran om behandling som den
mest gynnade nation.
Detta de franska handelstraktaternas system har utan tvifVel mäk
tigt befordrat det fria utbytets befästande och utveckling i Europa.
För frihandelns anhängare har det haft sin betydelse icke blott däruti
att det åt hvarje land skaffat en för viss tid garanterad utländsk mark
nad för dess produkter, icke häller blott däruti att det medfört ömse
sidiga nedsättningar i tariferna, som till följd af klausulen ”du traite
ment de la nation la plus favorisée” vanligen sträckt sin verkan till
nationernas hela internationela samfärdsel, utan äfven därutinnan att
det stält sig som en skyddsmur mot de sträfvanden efter ökadt skydd,
som inom hvarje land kunde tid efter annan göra sig gällande till
tulltarifens förhöjning. Ur de tvänne senare synpunkterna har det
åter för det fria utbytets motståndare varit en nagel i ögat. Hvad
dessa mot detsamma haft att anföra har dock under en lång tid varit utan
verkan; men omständigheterna hafva så fogat, att just vid tiden för
systemets förnyande, de svaga sidor det onekligen eger inbjudit dess
fiender till förnyade anfall och lättare segrar.
Sålunda har ju obestridligen i traktaternas stadgande om tullsat
sernas belopp förefunnits ett band på de kontraherande staternas fri
het, som under vissa förhållanden kunnat blifva af mycket ömtålig
natur. I länder som behöfva ökade statsinkomster händer det lätt, att
dylika förbindelser komma i strid med det rent finansiela intresset,
och vid en sådan konflikt, hvaruti nationalkänslan så gärna tager liflig del,
får vanligen begäret efter själfbestämningsrätt öfverhanden öfver alla
andra hänsyn. Frankrike själft var, som vi sett, af sådan anledning
åren 1871—72 nära att bryta sönder det verk som det under föregå
ende decennium hopfogat. I Italien, i Österrike, i Schweitz hafva lik
nande företeelser under åren 1874—78 ådagalagt, att när skydds
systemets anhängare få statsfinansernas intresse på sin sida, bidrager
traktatsystemet snarast till att öka verkan af deras allmänna vädjande
till den nationela själfständighetskänslan.
Det är vidare af vigt, att när kcjsar Napoleon genom traktaten
med England ocli öfriga makter bestämde Frankrikes handelspolitik,
skedde detta visserligen i uttaladt syfte att jnst genom sänkandet af
Frankrikes egna tullsatser befordra den inhemska konsumtionens in
tressen ocb gynna den franska industrins egen utveckling, men alltid
under förutsättning därjämte af betydande fördelar för Frankrikes ex
port. För att vinna det understöd af allmänna opinionen, som för
franska folkets suverän vid prärogativens utöfvande var så nödvän
digt, kräfdes det något mera än förkunnandet af en för mängden
svårfattlig ekonomisk princip, det beböfdes en synbar och påtaglig
vinst, som kunde bos vissa intressenter framkalla ett lifligt bifall,
718
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
