Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TULLTARIFER OCH HANDELSTRAKTATER I EUROPA 1871 187 9.
bjöd också snart därefter de främmande makterna förlängning af trak
taterna intill den 10 Augusti 1877, till hvilken tid den belgiska trak
taten skulle utelöpa och då man antog att underhandlingarne med
samtliga makter borde hafva ledt till nya öfverenskommelser. Det
synes vid denna tid hafva varit en nog allmän föreställning, att hvad
härvid skulle eftersträfvas var en nedsättning och visserligen icke en
förhöjning i tarifsatserna, och att liksom tarif conventionel nu var ett
undantag från den gamla tarif general, så borde först tarif conventionel
genom lag förvandlas till tarif general och sedan genom nedprutning
af dess tullsatser bildas en ny tarif conventionel.
Den 7 April 1875 riktade handels- och åkerbruksministern (då
vicomte de Meaux) till samtliga franska handels- och manufaktur
kamrar, med anledning af traktaternas snart förestående utlöpande,
en rundskrifvelse, hvari de uppmanades att gifva sitt yttrande öfver
följande frågor:
1. Hvilka nedsättningar eller förhöjningar böra vidtagas vid en före
stående revision af Frankrikes tulltarif?
2. Böra värdetullar eller specifika (vigt- och mått-) tullar företrädes
vis användas?
3. Kan en förändring af tulltarifen åvägabringa förhöjning af stats
inkomsterna?
4. Ar konventions-systemet att föredraga framför tillämpningen utan
konvention af en genom lag fastställd tarif general?
Svar å dessa spörsmål ingingo från 55 handelskamrar och 24 ma
nufakturkamrar. Dessa inläto sig äfven på frågan om verkan af 1860-
talets konventionssystem och ett stort antal, isynnerhet de som repre
senterade sjöstäder och vindistrikt, ville på dess räkning skrifva alla
de framsteg som sedan 1860 försports i Frankrikes ekonomiska ut
veckling. Alla voro emellertid eniga därom, att de icke hade någon
tanke på en återgång från den tarif som genom konventionerna kom
mit till stånd: äfven de som voro mest fiendtligt stämda mot konven
tionspolitiken framhöllo ”otillräckligheten af den inhemska marknaden
och nödvändigheten af export för franska produkter” som afgörande
skäl för ett ”principielt vidhållande af nu bestående tullsatser och de
af dem beroende fördelar å utländsk marknad.”
Hvad i öfrigt beträffade den vigtiga frågan huruvida konventioner
borde vidare afslutas, var det väl ett mindre antal, 14, som, ehuru de
förordade bibehållande af den nu gällande konventionstarifen, afstyrkte
alla konventionsaftal med främmande makter om vissa tullsatser, och
anförde de hufvudsakligen som skäl härför, att konventionerna alltför
mycket binda Frankrikes ekonomiska handelsfrihet: de omöjliggöra
sådana modifikationer af tarifen, som vid vissa tillfällen och för vissa
industrier kunna vara ändamålsenliga: de förhindra sådana tullförhöj
ningar, som kunna vara af statens finansiela behof påkallade: de för-
721
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
