Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISK TIDSKRIFT.
binda Frankrikes handlingsfrihet, och man ville ej häller lyssna till
handelsministerns bindande bevisning om vådan af ett afslag, hvilket
skulle utsätta hela Frankrikes afsättning på Italien för en differentiel
behandling. Traktaten förkastades med några rösters majoritet och
regeringen uppmanades att inleda nya underhandlingar.
I Italien väckte detta beslut af den franska nationalforsamlingen
en ovilja, som i förstone botade med betänkliga följder. Frankrikes
regering hade naturligtvis genast satt i fråga att, i stallet för den nya
traktaten som förfallit, tills vidare prolongera den gamla, till dess nya
underhandlingar kunde afslutas, men härtill ville Italiens regering
och representation ej lyssna. Det beslöts tvärtom uttryckligen att från
och med den 1 Juli 1878 Italiens nya autonoma tarif general skulle
på franska produkter tillämpas, hvilket betydde en tullförhöjning t. ex.
för franska viner från 4,r>o lire till 15—30 lire, för vissa sorter bom
ullsgarn från 18 till 60 lire, för sidentyg från 3 till 5 lire o. s. v.
För att göra verkan häraf ännu mera känbar blefvo däremot de sam
tidigt utlöpande traktaterna med Schweitz och Österrike förlängda
till årets slut, och då dessa innehöllo ungefär samma tullsatser som
förut gält för Frankrikes export till Italien, var Frankrike med ett
slag fullkomligt utestängdt från en marknad, där dess egentliga kon
kurrenter åtnjöto ett så stort företräde. Betydelsen häraf framgår af
de statistiska siffror som efter italienska handelsstatistiken visa, att
Frankrikes export till Italien uppgår till värde af omkring 330 mill.
fr. hvaraf manufakturvaror till 200 mill. fr. Häruti ingå silkesväf
nader med 30 mill. fr., linne-, bomulls- och yllegarner och väfnader
med 44 mill., järn- och metallarbeten med 22 mill., artides de Paris
med 13 mill. o. s. v. och om också denna export ,icke utgjort någon
öfvervägande del af Frankrikes afsättning till främmande länder, är
den dock nog stor, för att dess plötsliga hämmande skulle åstadkomma
en känbar skakning i hela landets industri. Visserligen är Italiens
export till Frankrike ännu större; den utgör 418 mill. fr. men
hufvudbeståndsdelarne däraf äro rått silke (116 mill.), hampa (10 mill),
olivolja (16 mill.), spanmål och ladugårdsprodukter (100 mill), så att
om Frankrike i sin tur skulle sökt att mot Italien öfva repressalier
genom utestängande af dess import, detta icke kunde ske utan att
öka den franska industrins svårigheter genom fördyrande af vissa dess
råämnen, hvilka knapt annorstädes än i Italien kunde erhållas, eller
inom vissa franska gränsprovinser försvåra tillförseln af oundgängliga
lifsförnödenheter. Frankrike var således, om man så vill, afgjordt
underlägset i detta tullkrig, och dess regering måste skynda att be
reda någon tillfällig modus vivendi för handel och näringar. Det
kan antagas, att äfven Italiens regering icke ogärna såg återställandet
af fredliga förhållanden, ty det visade sig, vid tillämpningen af be
slutet om franska produkters högre tullbeskattning, ganska snart, att
738
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
