Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I FRANKRIKE.
lynne och karakter samt framför alt i naiv tillit till sin kallelse såsom
mänsklighetens reformator mycket liknat vår landsman Thorild. Han
var så till vida mindre lycklig än denne, som hans önskan att blifva
anstäld såsom professor icke gick i fullbordan, ehuru han icke tve
kade att en gång hos Guizot begära inrättande af en ny professors
plats för detta ändamål. I stället uppnådde han däremot äran att blifva
grundläggare af en filosofisk skola, till hvilken äfven engelska filosofer
af erkänd betydelse mer eller mindre anslutit sig. Denna framgång
kan dock näppeligen till väsentlig del tillskrifvas hans egen vetenskap
liga storhet, vare sig att man afser omfånget af hans kunskaper eller
djupet af de tankar han framstälde. Hans bildning, inhemtad i école
polytechnique, var hufvudsakligen riktad på matematiken och naturve
tenskaperna; hans söndring från S:t Simon föranleddes ock ursprungli
gen däraf, att denne ogillade Comtes äflan att betrakta samhället och
mänskligheten uteslutande från matematisk synpunkt. Däremot voro
Comtes insigter i filosofien ganska underhaltiga; af den nyare tyska
filosofien kände han nästan intet, med undantag af en bland Kants äl
dre småskrifter, som en af hans vänner för hans räkning -öfversatt på
franska. Bu naturlig följd häraf var, att han icke sällan såsom hittills
oupptäckta sanningar förkunnade läror, hvilka redan långt före honom
hade blifvit uttalade och till en del redan vederlagda. Den filosofiska
I
bevisningen är för öfrigt i Comtes skrifter tämligen svag. Att detta
oaktadt hans filosofi kunnat tillvinna sig så stort inflytande, kan blott
förklaras däraf, att den väsentligen sammanträffade med den riktning,
hvilken de exakta vetenskaperna i vår tid inslagit. Enligt sin natur
kunna dessa vetenskaper icke sträcka sig längre än till utforskande af
det lagbundna sammanhanget mellan företeelserna, så vidt som detta
genom erfarenhet och matematisk beräkning kan utfinnas; själfva vä
sendet, som ligger till grund för dessa företeelser, kan däremot icke
omedelbart blifva föremål för dem. A andra sidan hafva de inom detta
sitt egentliga område ledt till resultater, hvilka i rikhaltighet och ve
tenskaplig evidens vida öfverträffa dera, som filosofien uppnått. Häraf
har hos många bland deras idkare alstrats en benägenhet att under
skatta filosofiens betydelse såsom vetenskap. I Frankrike har en dylik
riktning visat sitt inflytande redan däruti, att sjelfva namnet vetenskap
(science) där uteslutande tillerkännes matematiken och naturvetenska
perna, hvaremot icke mindre filosofien än historien och språkvetenska
perna benämnas lettres. Ä andra sidan har den insigten icke kunnat
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
