Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. J. BORELIUS.
uteblifva, att naturvetenskapen, där den från de iakttagna företeelserna
fortgår till uppsökande af de krafter, af hvilka de förorsakas, i själfva
verket öfverskridit erfarenhetens och de exakta mätningarnas område.
Skall metafysiken kunna helt och hållet umbäras, så måste vetenska
pen öfvergifva hvarje anspråk på kunskap om annat än de i erfaren
heten gifna företeelserna ett resultat, som inom den nyaste tyska
naturvetenskapen hlifvit uttaladt af Du Bois Reymond m. fl. Redan
inom den skotska skolan, hvilken, såsom redan nämdt, genom Roycr
Collard hlifvit känd i Frankrike, hade ock den satsen uttalats,
att vårt vetande endast sträcker sig till faeta och deras lagar, hvar
emot orsakerna till dessa faeta äro otillgängliga för vetenskapen.
Bland dessa faeta räknades visserligen äfven vissa s. k. medfödda
sanningar, hvilka skulle i viss mån leda irtöfver erfarenhetens område
till tron på ett absolut; dock var å andra sidan detta antagande dels
stridande mot den empirism, som utgjorde skolans gemensamma förut
sättning, dels ock i sig själft tämligen oklart. Upphäfdes åter läran om de
medfödda sanningarna, så var därmed Comtes lära gifven i sina grunddrag.
Hans grundsats är, att alla orsaker (hvarmed han förstår de inre,
för empirisk iakttagelse och exakt forskning otillgängliga grunderna till
företeelserna, således ungefär detsamma, som Kant med tinget i sig) äro
helt och hållet omöjliga att utforska, i följd hvaraf vetenskapen uteslu
tande har att uppsöka företeelsernas lagar, d. v. s. deras allmänna och
konstanta relationer. Slägtskapen mellan denna åsigt och Kants är omiss
känlig; men under det att Kant betraktade själfva lagbun’denheten i
naturen såsom a priori grundad i kunskapsförmågans väsen, är den där
emot enligt Comte uteslutande gifven genom erfarenheten. Enligt Comte
finnes ingenting, som hindrar oss att utom vårt solsystem föreställa
oss verldar utan alt slags lagbundet sammanhang mellan företeelserna
en sats, som äfven hlifvit upptagen af Stuart Mill. Följden häraf
är, att, under det Kant fordrade och gaf en metafysisk undersökning
af de aprioriska vilkoren för en erfarenhetsverld, Comte däremot
förkastar all metafysik och alt aprioriskt. Härmed skulle nu egent
ligen filosofien hafva upphört såsom själfständig vetenskap eller åt
minstone endast bibehålla den rent negativa uppgiften att bevisa sin
egen oförmåga att gifva något vetande. Icke desto mindre erkänner
Comte, vid den alt mer tilltagande förgreningen af vetenskaperna,
behofvet af ännu en vetenskap, som skall göra till sin speciela upp
gift att utforska sambandet mellan de öfriga och så vidt som möjligt
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
