Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIEN NUVARANDE FILOSOFIEN I FRANKRIKE,
bringa deras principer till enhet; och denna vetenskap skall nu vara
den nya, positiva filosofien. Det är emellertid klart, att denna kvar
ken till sin metod eller till sitt föremål kan vara skild från de ve
tenskaper, hvilka den har till uppgift att sammanbinda; den skall
likasom dessa genom induktion uppstiga från det enskilda till det all
männa, endast att den utöfver de lagar, som tillhöra de speciela ve
tenskaperna, fortgår än vidare till det för dessa gemensamma. En
följd häraf är vidare, att alt absolut af hvad slag som hälst är helt
och hållet uteslutet från denna filosofi; den har såsom hvarje annan
vetenskap endast att utforska företeelsernas konstanta relationer, icke
deras orsaker. Och likasom i våra dagar Du Bois Reymond, så antog
äfven Comte, att hvarje fenomen kan reduceras till en matematisk
ekvation. Visserligen ansåg han det sannolikt, att vetenskapen aldrig
skulle hinna så långt med afseende på de lefvande kropparnas feno
mener i anseende till dessas invecklade och sammansatta beskaffen
het; men han fann dock icke det ringaste skäl att antaga, att ens de
mest invecklade bland dessa voro af annan natur än de oorganiska
kropparna. Ännu mer måste för honom skilnaden mellan växter,
djur och raenniskor reducera sig till en blott gradskilnad, i följd
hvaraf i hans system psykologien endast blef en underafdelning af
fysiologien.
Såsom en bland Comtes förtjänster hafva anhängare och äfven
andra hans landsmän anfört hans systematiska anordning af veten
skaperna efter deras enklare eller mer invecklade beskaffenhet, i det
att efter matematiken såsom den gemensamma grundvalen för dem
alla följa i ordning astronomi, fysik, kemi, fysiologi och sociologi
(samhällslära). En blick på Hegels encyklopedi visar emellertid, att
denna anordning redan der förefinnes i sina grunddrag. Egendom
ligt för Comte är blott, att han i följd af sin naturalistiska ståndpunkt
från vetenskapernas antal uteslutit logiken samt alla de vetenskaper,
hvilka af Hegel hänföras under andens filosofi, med undantag af sam
hällsläran, och vidare att astronomien, som af Hegel sättes såsom
högsta afdelningen af mekaniken, af Comte ställes före densamma.
Att det hos Comte icke såsom hos Hegel kan blifva fråga om någon
dialektisk utveckling, utan blott om rent empirisk betraktelse, ligger
i öppen dag.
I alt det hittills anförda är Comtes lära icke annat än ett korolla
num af empirismens förutsättning, att erfarenheten är den enda källan
235
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
