- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1880 /
236

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

J. J. JSOEELLUS.
för våra kunskaper, och af det därmed sammanhängande antagandet,
att all verklig kunskap reducerar sig till empirisk iakttagelse och ma
tematisk kalkyl. Kant har redan en gång för alla ådagalagt oriktig
heten af dessa förutsättningar. Också hafva, såsom jag på annat ställe
i denna tidskrift visat, den empiriska naturforskningens i vår tid mest
framstående representanter i Tyskland icke kunnat undgå att erkänna
ett aprioriskt element i kunskapen, låt vara att detta af en och annan,
t. ex. Helmholtz, reduceras till ett minimum. fJtan att rentaf för
neka fantasiens af Corate framhållna förmåga att dikta en verld utan
alt regelbundet samband mellan företeelserna, kan man dock med
rätta påstå, att denna föreställning icke ens i fantasien låter sig fullt
genomföras; dess fullkomliga genomförande skulle vara medvetandets
totala upphörande. Det lagbundna sammanhanget i verlden är följ
aktligen icke blott ett resultat, som erfarenheten påtvingar oss, utan
framför alt ett vilkor för själfva möjligheten af kunskap; det ligger,
om än till en början blott såsom en dunkel, instinktartad fordran,
till grund för hvarje försök att uppfatta de gifna företeelserna. Också
hvilar i själfva verket, såsom Liebig riktigt anmärkt, all sann natur
forskning på aprioriska förutsättningar; 1 endast därigenom vinna de
på empirisk väg funna lagarna verklig visshet och allmängiltighet.
Om detta aprioriska i själfva erfarenhetskunskapen har dock Comte
ingen aning; och olägenheterna af detta förbiseende visa sig uppen
barligen i själfva utförandet af hans system. Han har stort förråd
på lagar, hvilka han berömmer sig af att hafva funnit; men till en
stor del äro dessa lagar, hvad Liebig träffande benämner ett skram
lande med barnskallror. Såsom ett exempel bland många må anfö
ras hans båda s. k. ekonomiska lagar, af hvilka den ena skall inne
hålla, att hvarje människa (chaque homme) kan producera mer an hon
konsumerar, och den andra, att de genom arbetet förvärfvade materi
alierna kunna bibehålla sig längre tid än som erfordras för att ånyo
1 Liebig, »Feber Fr. Bacon von Yerulam», s. 49. »I naturvetenskapen är all
forskning deduktiv eller apriorisk; experimentet är blott ett hjälpmedel för tanke
processen likasom räkningen; tanken måste i hvarje fall med nödvändighet föregå
det, om det skall hafva någon betydelse. En empirisk naturforskning i ordets van
liga betydelse existerar alldeles icke. Ett experiment, som icke föregås af en teori,
en idé, förhåller sig till naturforskningen såsom skramlandet med barnskallror till
musiken». Onekligen har den store naturforskaren här något underskattat erfaren
hetens betydelse vid naturforskningen, som är icke blott att vara ett hjälpmedel
för tanken, utan ock att vara en väckelse och ledning för densamma och en kon
troll mot möjliga misstag (felaktiga teorier); men det står dock fast, att icke nå
gon verklig vetenskap eller ens någon erfarenhet kan existera, utan att tanken om
ett ordnadt sammanhang ligger till grund därför.
236

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:15:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1880/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free