Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 »Systéme de politique positive», 11. 150.
DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I FRANKRIKE.
frambririga dem. 1 Då den förra af dessa lagar (äfven förutsatt, att ordet
»homme» endast betecknar de fullvuxna männen med uteslutande af
qvinnor och barn) vcderlägges redan genom befintligheten af odug
liga, vanföra och sjukliga personer, så kan det med skäl anmärkas,
att Comtes induktion här varit ytterst svag och ofullständig. Men å
andra sidan finnes ingen garanti för, att induktionen någonsin är full
ständig, så vida man lemnar ur sigte dess sammanhang med tänkan
dets aprioriska vilkor; och induktionens svaghet beror altså till vä
sentlig del af Comtes fullkomliga underkännande af det aprioriska
och hans däraf föranledda böjelse att tillyxa lagar, hvarhelst han
finner två företeelser vanligen åtfölja hvarandra. Till och med den
lag, hvilken Comte ställer i spetsen för sitt system och hvilken han
kallar de tre tillståndens lag (la loi des trois états), lider af samma
löslighet. Den skall innehålla, att i mänsklighetens utveckling hvar och
en af våra hufvudidéer, hvarje gren af våra kunskaper har att succes
sivt genomgå tre stadier, det teologiska, det metafysiska och det posi
tiva. På den teologiska ståndpunkten söker raenniskan de väsentliga
(inre) orsakerna till alla företeelser och fattar dessa såsom väsen, likartade
med henne själf och likasom hon verkande för vissa ändamål. På den me
tafysiska ståndpunkten sätter hon, i stället för dessa väsen, väsenheter
(entités) eller »personifierade abstraktioner» såsom orsaker till företeel
serna. På den tredje eller positiva ståndpunkten nppgifver han ändtligen
alla anspråk på kunskap om orsakerna (i ordets redan angifna betydelse)
för att uteslutande hålla sig till facta och deras lagar eller konstanta för
hållanden. Det faktiska, som ligger till grund för denna lag, och som för
öfrigt redan i sina grunddrag blifvit uttaladt af Turgot, fransk statsmini
ster under Ludvig XVI, är tydligen den iakttagelsen, att i folkens barndom
alla företeelser gemenligen omedelbart härledas från särskilda gudar, att
däremot vetenskapen i dessas ställe satt substanser, krafter, förmågor
o. s. v. (Comtes entiteter), till dess att våra dagars naturvetenskap
kommit till det erkännande, att den om dessa substanser och krafter
icke vet mera än de lagbundna sätt, på hvilka de yttra sig i företeel
serna. Däremot har det helt och hållet undgått Comtes uppmärksam
het, att hvarje lag, så vida den skall innebära något mer än en vår
iakttagelse, att något vanligen sker, förutsätte? en objektiv, i sakens
natur liggande nödvändighet, hvilken, hänförd till de enskilda före
teelserna, just är hvad man förstår med kraften. Att denna för vår
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
