Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NUVARANDE FILOSOFIEN I FRANKRIKE.
såsom liktydig med katolicismen, hvaremot protestantismen för honom
endast gäller såsom en ofullkomlig upplösningsprocess, hvilken han
till och med lyckönskar Frankrike att hafva undgått, enär det där
igenom blifvit mer tillgängligt för den fullkomliga upplösningen af
kristendomen genom positivismen. För öfrigt känner han om prote
stantismen föga mer än det, att den har upphäft det ovilkorliga för
budet mot äktenskapsskilnad; och han återkommer i sina skrifter
ofta till denna punkt med starka uttryck af en sedlig indignation,
som tager sig helt egendomligt ut vid sidan af det factum, att han
själf skilde sig från sin hustru.
Af Comtes här omnämda ateistiska riktning skulle man kunna
vänta, att det hos honom icke mer skulle blifva fråga om Gud eller
religion. Detta är ock det resultat, vid hvilket Littré och andra Comtes
mer vetenskaplige anhängare stannat (med undantag naturligtvis
af Stuart Mill, om hvilkens afvikande uppfattning redan är taladt).
Hvad som föranledde Comte att i nämda hänseende öfvergifva
konsekvensen synes, jämte åtskilliga reminiscenser från hans katol
ska uppfostran äfvensom det för fåfängan lockande uti att uppträda
såsom religionsstiftare, hafva varit inflytandet af ett fruntimmer, med
hvilket han efter skilsmessan från sin hustru förbundit sig och som
han äfven efter dess död bokstafligen dyrkade. Kedan S:t Simon
hade ock, såsom redan nämdt, försökt att åstadkomma en ny religion
och en kyrka; och äfven detta torde i viss mån hafva inverkat på
hans förre lärjunge. För öfrigt synes Comte själf vid närmare efter
sinnande hafva insett omöjligheten att på rent mekanisk väg förklara
lifvets och medvetandets fenomener; ty i sina senare skrifter ogillade
han uttryckligen sträfvandet att reducera biologien (vetenskapen om
lifvet) till blott fysik. I sammanhang härmed inrymde han alt större
betydelse åt känslolifvet i jämförelse med den på exakt beräkning
grundade vetenskapen; och därmed måste äfven religionens oumbär
lighet alt klarare framstå för honom. Men då han å andra sidan
icke ville förneka sina äldre åsigter, så kunde det hos honom icke
blifva fråga om en gudomlighet i ordets hittills antagna betydelse.
Den gud, som den nya positivistiska religionen skall dyrka, är mänsk
ligheten, hvilken af Comte benämnes Storväsendet (le Grand-Etre).
Då Comtes lära, likasom i allmänhet hvarje empiristisk filosofi, vä
sentligen är nominalistisk, så är detta storväsen icke att betrakta så
som själfständigt existerande för sig. Till dess karakter hörer tvärtom
239
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
